Allt är frid och fröjd hemma hos familjen Hansson och de gör
sig redo för att flytta till deras nya drömvilla, men allt förändras under en
natt. När pappa Ulrik sköljer ner ett gäng sömntabletter med ett glas vin och
går till kojs händer det otänkbara. Ulrik vaknar nästa dag i sin säng som är
indränkt i blod och familjen är borta. Hans minne är blankt och när Ulrik inser
att han går i sömnen blir han osäker på om han själv är involverad i sin familjs
försvinnande. Han tar hjälp av sin sprillans nya videokamera, ställer in den på
nightshot och tejpar fast den på axeln för att se vad det är som han egentligen
pysslar med nattetid…
”Tror ni att man kan
begå en ond handling i sömnen?”
När Sleepwalker kom så tyckte jag att den var riktigt läbbig
och dessutom hade jag en crush på Tuva Novotny efter att ha följt hennes
äventyr i tv-såpan Skilda Världar. Jag tycker att Novotny är en bra skådespelerska men i Sleepwalker är hon ingen direkt
tillgång. Hon är ganska vissen och spelar över, förutom under de mer intensiva
partierna. Däremot är huvudpersonen Ralph Carlsson som spelar pappa Ulrik
väldigt bra. Jag har alltid tyckt om honom som skådespelare just för att hans
personporträtt oftast känns genuina och trovärdiga.
”Oftast rör det sig om
rent mekaniska upprepningar av rutinsysslor, sånt som man gör i vaket tillstånd.
Man går på toaletten, städar, sätter sig vid tvn. Det är endast i sällsynta
fall det rör sig om mera extrema typer av aktiviteter.”
Sleepwalker känns
som en film från åttiotalet och även fast dialogen och skådespeleriet ibland är
lite taffligt så har långfilmsdebutanterna, manusförfattaren Johan Brännström
och regissören Johannes Runeborg, lyckats skapa en tät och ett ofta riktigt
spännande svenskt mordmysterium. Det görs inte överdrivet många skräckfilmer i
Sverige så när de dyker upp är det bara att tacka och ta emot, även fast de
sällan är några höjdare. Nu är inte Sleepwalker
(som under inledningen visar ett kort klipp från den svenska splatterrullen Evil Ed) en renodlad skräckfilm utan mer
en thriller med found footage och deckarinslag men resultatet blir för det
mesta lyckat. Första timmen är riktigt spännande och det läggs ett snyggt
pussel med en förvirrad man i centrum. Slutet irriterar säkert vissa men jag
tyckte att det funkade, även fast det under eftertexterna blir lite väl
övertydligt. Sleepwalker är inte
särskilt läbbig men den har en skön stämning och jag tyckte att den var mycket
bättre än vad jag befarade, min sambo tyckte precis tvärtom.
