måndag 3 november 2014

Los Ojos de Julia (2010)




Julia får en dålig föraning om att någonting fruktansvärt har hänt hennes tvillingsyster Sara och mycket riktigt så får hon det bekräftat när hon tillsammans med sin make anländer till systerns hus. Sara led av en degenerativ sjukdom som gradvis försämrade hennes syn. Sedan ett år tillbaka har Sara varit blind och nu har hon tagit sitt liv genom att hänga sig i husets källare. Julia lider av samma åkomma och förtvivlat gräver hon i sin döda systers liv för att hitta en anledning till hennes självmord. Julias syn blir allt sämre och samtidigt som en mörk gestalt förföljer henne, en gestalt som fått namnet den osynliga mannen, förlorar Julia sakta greppet om verkligheten.

”Dina ögon måste skyddas mot ljus i två veckor. Om du tar av dig bandaget för tidigt finns det ingen återvändo.”

När en film stoltserar med en känd och respekterad regissörs namn i stora bokstäver på omslaget så vet vi vid detta lag att man bör vara på sin vakt. Att en känd person, denna gång Spaniens stolthet Guillermo del Toro, är en av filmens producenter säger ofta inte mycket om själva filmen mer än att filmbolaget gör allt vad de kan för att försöka tjäna några extra slantar genom att nämna produktionens kändaste namn. Los Ojos de Julia (eller Julias Ögon som den heter på svenska) är dock ett undantag. Jag har alltid fått för mig att det skulle vara en spansk skräckfilm men så var ju inte riktigt fallet. Los Ojos de Julia har vissa skräckfilmsdrag fast i grund och botten så är det snarare en psykologisk thriller med influenser av allt från Hitchcock och giallofilmer till gamla hederliga psychothrillers där Wait Until Dark är den mest märkbara influensen. Los Ojos de Julia levererar en bra story som inte är helt enkelt att klura ut slutet på. Med undantag för några förbannat snyggt utförda våldsdåd under den intensiva finalen så är det en film som inte förlitar sig på blodiga specialeffekter utan på renodlad psykologisk skräck och med det lyckas Los Ojos de Julia otroligt bra. Regissören Guillem Morales visar framfötterna rejält och serverar ett stilistiskt sett riktigt snyggt hantverk som får mig att vilja se mer av honom i framtiden. När Julia famlar i mörkret får vi aldrig se vilka de nytillkomna karaktärerna är, vilket är ett smart knep för att hålla publiken ovetande om vem eller vilka som kan ligga bakom otäckheterna. Los Ojos de Julia är en av de bästa spanska filmer jag sett på väldigt länge och även fast den aldrig blir direkt otäck så är det en väldigt stämningsfull och spännande rulle som trots att den varar nästan två timmar aldrig kändes utdragen. Varmt rekommenderad!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar