Happy Birthday to Me (1981)

Under en olycka skadas unga Virginia svårt och hennes mor avlider. Chanserna för att Virginia ska överleva är minimala men tack vare sin förmögna fader blir hon den första att ingå i ett experiment som återskapar vävnaden i hjärnan. Resultatet anses lyckat och när hon betraktas som färdigbehandlad flyttar fadern och Virginia tillbaka till hennes barndomshem. Virginia har svårigheter med att komma ihåg vad det var som egentligen hände men sakta återkommer minnesbilder från olyckan, följt av kortvariga minnesförluster. Samtidigt som Virginia brottas med sina problem tar en ny mardröm vid, någon tar livet av hennes vänner på de mest bestialiska sätt och ingen på Crawford Academy går säker.

”I make real good midnight snacks. Are you hungry?”

Det är härligt att man fortfarande har äldre skräckfilmer kvar att se för första gången. Extra kul är det när de dessutom visar sig vara riktigt bra. Det händer inte särskilt ofta längre att man stöter på dem men ibland har man turen på sin sida. Happy Birthday to Me är en sådan film och en av de få som jag verkligen velat se en längre tid, dessutom motsvarade den mina förhoppningar. 

Happy Birthday to Me kom under en period då det producerades slasherfilmer på löpande band. För regin står J. Lee Thompson, regissören bakom storfilmer som The Guns of Navarone och Cape Fear men jag förknippar honom ändå mest med samarbetena med Charles Bronson. Deras filmer 10 to Midnight, The Evil That Men Do och Murphy’s Law är favoriter hos mig och tillsammans med Bronsons samarbete med regissören Michael Winner är dessa filmer de jag tycker mest om med skådespelaren. Nittonhundraåttioett var det dags för regissören Thompsons första och enda entré i slasherfilmsgenren och resultatet blev ett av de mer intressanta bidragen. Filmens manus står bland annat John Saxton (inte Saxon) för, ingen mindre än samma mastermind som ligger bakom historien till den ökända Ilsa: She Wolf of the SS och bara där fick filmen mig intresserad.

Det har sedan VHS-eran varit svårt att få ta del av Happy Birthday to Me med dess originalmusik under öppningssekvensen. Den illavarslande pianomusiken blev ersatt med klämkäck discodunk. Varför någon valde att göra detta har jag ingen aning om då pianot sätter stämningen för filmen alldeles utmärkt. Skit samma, för några år sedan släppte det alltid lika pålitliga filmbolaget Anchor Bay filmen på nytt - med rätt musik och dessutom med filmens originalaffisch som omslag.

Happy Birthday to Me är en ganska smart slasherfilm. Inte för att jag har någonting emot alla de vars enda uppgift är att visa så många nakna kvinnokroppar som möjligt och leverera hinkvis med blod, tvärtom jag älskar de flesta. Ibland är det dock uppfriskande att stöta på en rulle som har lite mer att erbjuda och det har Happy Birthday to Me. Trots sin långa längd (för att vara en slasherfilm) är det en fartfylld historia som håller ett jämt tempo. Redan under filmens förtexter blir vi serverade det första mordet och sedan är det jämna mellanrum mellan de resterande våldsdåden. Vad som sedan följer är en historia där alla kan vara den potentiella mördaren eller offer. Alla beter sig mysko och misstänksamt och det är inte helt lätt att klura ut vem den skyldiga kan vara. Happy Birthday to Me bygger upp en bra historia där de många pusselbitarna till sist faller på plats, kanske inte särskilt trovärdigt men minnesvärt är det i alla fall. Melissa Sue Anderson spelar här en roll som är långt från det hon personporträtterade i succéserien Little House on the Prairie men hon sköter sig bra och är sötare än någonsin. Karaktären Virginia och hennes kämpiga förflutna är intressant och vi får ta del av tragedin lite pö om pö, samtidigt som en galen mördare skördar offer på de mest tillfredställande vis. Happy Birthday to Me innehåller en bra vändning mot slutet och sedan ytterligare en som kanske är lite onödig men för en sådan som mig som gillar b-filmer av alla de sorter är det ingenting som stör mig något nämnvärt. För att vara en slasherfilm är karaktärerna ovanligt detaljerade och även om vi inte lär känna dom in på bara skinnet känns de trovärdiga. De uppfinningsrika morden är värda väntan och även fast de inte är särskilt detaljerade är de riktigt brutala. Happy Birthday to Me är kanske mest känd för incidenten med kebabspettet men ska sanningen fram så är det inte en av de mest minnesvärda scenerna från filmen. Happy Birthday to Me är en mycket bra kanadensisk slasherfilm som borde nämnas oftare i genrens sammanhang och det är en självklar film att ställa mellan My Bloody Valentine och Curtains i filmhyllan. Gillar du slasherfilm bör du inte missa Happy Birthday to Me.