The Wire: Season 1-5 (2002-2008)

Vi får följa unga som gamla, poliser, knarklangare, drogmissbrukare, arbetare och politiker under vardagen i det tungt kriminellt belastade Baltimore i Maryland och vi inser snart att det egentligen inte är mycket som skiljer dem åt. Frustrationen över ett system som inte fungerar blir påtaglig runt om i delstaten och alla blir drabbade på ett eller annat sätt. The Wire är en väldigt politisk serie och mycket av det som tas upp är problem som är lika aktuella runtom i världen. Politiker som inte har insyn i en verksamhet ska bestämma över den och avgöra dess budget och öde. Allt ska se bra ut på utsidan och istället får insidan, det viktiga, ta stryk. Alla vet redan hur det ligger till eller kan i alla fall ana sig till det men The Wire var före sin tid och vågade göra polisserien smutsig, utan några hjältar i huvudrollerna. Gränsen mellan rätt och fel, ont och gott suddas ut och det finns inga givna svar. The Wire är otroligt välskriven och allt är väldigt genomtänkt, in i minsta detalj och ingenting lämnas åt slumpen. Karaktärer dyker upp och försvinner lika snabbt, ena stunden som huvudperson för att i nästa avsnitt agera birollsfigur eller helt falla i glömska alternativt lämnas till det nästkommande livet. Det är inte många av invånarna i Baltimore det går bra för. När man äntligen tror att det ska lösa sig för dem dör de i en överdos, blir de omplacerade, fängslade eller lämnade med ett skott i bakhuvudet på en skitig bakgata och är inte ens värda att omnämnas i den lokala tidningen.

Precis som i det verkliga livet håller The Wire inget högt tempo och det rör sig långsamt framåt. Även fast The Wire är väldigt bra känns det ibland lite segt och det tog mig flera år innan jag äntligen tog mig igenom serien. Jag har börjat vid flera tillfällen men efter den första säsongen tröttnade jag vid två tillfällen och slutade att titta. Nu har jag dock tagit mig igenom serien från början till slut i ett svep och även fast jag inte höjer den till skyarna som de flesta verkar göra är det en otroligt bra serie från det alltid lika pålitliga HBO. The Wire tappar lite under seriens sista säsong men lyckas knyta ihop säcken bra i det sista avsnittet där allt bli ännu mer tydligt – det är svårt att förändra. The Wire tilltalar inte mig lika mycket som många andra serier (som t.ex. David Simons senaste skapelse Treme) men jag kan inte annat än att konstatera att det är en serie som växer på mig. Även fast jag inte tror det nu så skulle det inte förvåna mig om jag bestämmer mig för att bekanta mig McNulty, Bunk, Kima, Lester, Omar, Avon, Stringer Bell, Bubbles och alla de andra någon gång i framtiden. Vad man än tycker om The Wire går det inte att förneka  - The Wire skrev tv-historia mellan åren 2002-2008 och det är en av de mest välskrivna tv-serier som någonsin har gjorts. 

 

Prometheus (2012)

Fynd har gjorts runt om i världen med ledtrådar om människans ursprung. Arkeologerna Elisabeth Shaw och Charlie Holloway gör ytterligare ett fynd i Skottland som dateras till över 30000 år tillbaka i tiden. Alla fynden har en sak gemensamt, ett stjärnmönster. Elisabeth och Charlie blir handplockade tillsammans med ett flertal andra vetenskapsmän att delta i en expedition i yttre rymden. De blir passagerare ombord på rymdskeppet Prometheus. När de nått sin destination börjar deras sökande efter ursprunget till vår existens men deras arbetsgivare Meredith och androiden David verkar ha egna avsikter med resan. På planeten hittar de kvarlevorna av de som en gång bodde på planeten men någonting annat befinner sig också där, någonting som kan hota hela människans existens.

“If we don't stop it, there won't be any home to go back to”

Jag brukar inte dras med i hyper kring filmer men med Prometheus har det varit nästintill omöjligt att inte ha skyhöga förväntningar. Efter att jag såg teasertrailern började jag räkna ner till dagen då filmen skulle ha premiär. Det har varit mycket snack om huruvida filmen är en prequel till Alien eller om det ska vara en helt fristående film. Tydligen bestämde sig Ridley Scott någon gång under förberedningarna att det skulle vara en fristående film fast med samma DNA som Alien. Detta hade jag ingen aning om till för någon dag sedan och genast sjönk mina förhoppningar om filmen. Mitt största bekymmer med Prometheus var dock Noomi Rapace. Jag har aldrig tyckt att hon varit särskilt bra eller intressant och jag har inte förstått alla glorifieringar runt henne och hennes skådespelartalanger. Det är jag nu faktiskt beredd att ta tillbaka för hon lyckas mycket bra som filmens huvudrollsinnehavare. Hon är ingen Sigourney Weaver och hennes personporträtt är mil från Ellen Ripleys men hon passar in. Michael Fassbender visar återigen vilken fantastisk skådespelare han är och jag håller honom fortfarande som en av denna generationens bästa skådespelare. Charlize Theron har jag aldrig haft mycket till övers för och jag tyckte att det var ett skämt när hon blev belönad med en oscarstatyett för hennes roll i Monster. Här är hon dock klippt och skuren som den känslokalla arbetsgivaren Meredith. Det var mäktigt att se Prometheus på Royal i Malmö och det är utan tvekan den bästa 3D upplevelsen jag haft sedan Avatar. Allt ser otroligt snyggt ut och vissa scener är förbannat effektiva men jag känner mig ända missnöjd. Nu är ju Prometheus ingen prequel till Alien om man bortser från slutscenen och en snarlik historia och jag förväntade mig aldrig att den skulle toppa Alien som förmodligen är den bästa rymdrysare som någonsin gjorts. Men jag känner mig ända blåst på konfekten. Jag saknade H. R. Gigers mästerligt designade rymdmonster och historiens många frågor om människans ursprung lämnades obesvarade. Nu förväntade jag mig inte att få svar på vårt ursprung men det känns som filmen tappade tråden någonstans på vägen och tog aldrig upp den igen utan blåste på med snygga actionscener istället. Filmens musik var ibland nästan pinsamt likt Star Wars och efter ett tag började jag irriterade mig på det. Var tog domedagsmusiken från trailern vägen? Nu låter det kanske som jag helt ratar filmen men så är det verkligen inte. Prometheus är ofta mycket bra, bara man inte förväntar sig en ny Alien.