Filmåret som gått - 2011 års bästa filmer

Det känns nästan som ett måste att skriva om vilka filmer man har tyckt bäst om från föregående år när ett nytt tagit vid. Det finns fortfarande filmer kvar som jag inte hunnit se än som t.ex. The Skin I Live In, The Woman, Kill List, Ratline, Dogtooth, Inbred, Melancholia, Bellflower, The Innkeepers och A Dangerous Method. Flera av dem kan mycket väl vara värdiga kandidater till 2011 års bästa filmer. Jag har inte heller hunnit se några av mina "guilty pleasures" som förmodligen kommer vara av överhängande kass kvalitet men som jag måste se i alla fall. Hostel: Part III, The Human Centipede II (Full Sequence), The Thing och ChromeSkull: Laid To Rest 2, är några av dem. Det kommer helt enkelt för mycket film för att hinna se alla man vill se under ett år om man dessutom ska kunna ha tid att leva ett socialt liv och sköta ett arbete. Det kostar lite att finansiera ett intresse som detta om man inte helt skiter i vett o moral och laddar ner allt man vill se. Nåväl, varje år känns det likadant, att året inte erbjudit tillräckligt mycket bra filmer men ju mer man tänker på det desto fler filmpärlor hittar man. 2011 kommer förmodligen inte vara något undantag.

Jag är medveten om att några av filmerna är från 2010 men jag går efter när de blev släppta här i Sverige.
Här kommer mina personliga favoriter, i ingen speciell ordning. Givetvis har jag säkert missat en och annan film som borde vara med på listan men här och nu tycker jag detta är det bästa som hänt filmåret 2011.

* Drive

Recension HÄR

* Sleeping Beauty

Recension HÄR

* Incendies

Ett starkt drama som fullkomligen tog andan ur mig. En moders sista vilja är att hennes son och dotter ska finna sina rötter. Det är ingen upplyftande film men fantastisk på alla vis. Incendies eller Nawals Hemlighet som den heter här i Sverige är trots sitt långsamma tempo smart, spännande och ofta en riktigt otäck film.

* Secuestrados aka Kidnapped

Recension HÄR

* Attack the Block

En förort i London blir invaderade av illasinnade utomjordingar. Attack the Block är kul, brutal och hur underhållande som helst! Det ska bli intressant att se vad debutregissören Joe Cornish hittar på härnäst.

* I Saw the Devil

En av de mest intressanta seriemördarefilmer jag sett på år och dagar. Min-sik Choi är fullkomligt lysande som den iskalla mördaren som får en av sina offers pojkvänner efter sig i en katt och råtta lek. I Saw the Devil är ett brutalt mästerverk från Syd Korea.

* Black Swan

Darren Aronofsky lyckas ännu en gång skapa en visuell mardröm med Black Swan. Natalie Portman är strålande som balettdansösen som går in lite för mycket i sin roll i uppsättningen av Svansjön. Hon vet snart inte vad som är dröm och vad som är verklighet. Vincent Cassel är som vanligt perfekt i en biroll.

* The Trip

Årets roligaste! Jag valde att se tv-serien istället men den släpptes även som film i en hopklippt version så då passar den ju in här i alla fall. Steve Coogan och Rob Brydon är fruktansvärt roliga som ständigt konkurrerande skådisar på matodyssé längs den engelska landsbygden. The Trip är bäst sedan brittiska The Office och Extras.

Tack för mig och gott nytt filmår!

Sleeping Beauty (2011)

Lucy är en ung student med dålig ekonomi. För att få ihop pengar ingår hon i medicinska experiment, jobbar extra på en restaurang och har sex med medelåders herrar. En dag får hon ett erbjudande om att servera ett sällskap äldre män där hon endast ska bära underkläder. Tjänsterna utökas gradvis och hon får en förfrågan om att agera sovande skönhet där de äldre impotenta männen får sina bisarra fantasier uppfyllda.

Det är svårt att beskriva Sleeping Beauty för att det är en svår film att förstå sig på. Den skildrar något som är fel, sjukt i vårt samhälle. Så länge folk har pengar kan de göra precis vad de vill och så länge folk har dåligt med pengar gör de allt för att få ta del av dem. Sorgligt nog är det pengar som styr samhället som i sin tur styr individerna men Sleeping Beauty tar upp så mycket mer. Filmen symboliserar trasiga människors längtan efter närhet och omtanke, även om det skildras på sätt som ”vanliga” människor inte kan identifiera sig med.

Blott 23 år unga Emily Browning är rakt igenom utmärkt i huvudrollen som den fattiga studenten. Det kan inte ha varit lätt för henne att spela in flertalet av scenerna i filmen där hon totalt blottar sig själv för publiken. Sleeping Beauty är inte en erotisk film, trots mängder av naken hud, utan en insyn i oskyldighet och perversa böjelser. Jag fick starka Stanley Kubrick vibbar filmen igenom där det drog extra mycket åt hans sista film, Eyes Wide Shut. Samma slags sexuella laddning finns i de båda filmerna. Australiensiska regissören och manusförfattarinnan Julia Leigh lyckas skapa en drömlik, vacker och samtidigt sorgsen debutfilm där en tyst scen vid flera tillfällen säger mer än tusen ord. Jag blev oerhört imponerad och ser framemot mer från denna kvinna i framtiden. Detta är bland det bästa jag sett på länge men det är verkligen ingen film för alla smaker. Ju mer jag tänker på filmen desto fler slutsatser om vad och varför försöker jag dra. Jag kan inte sluta tänka på filmen och jag har aldrig sett något liknande tidigare.