Daniel Johnston är inte en av mina favoritartister men igår levererade han en av de bästa konserter jag varit på.
Daniel Johnston föddes 1961 i Sacramento. I tidig 20års ålder började han att spela in sina egna låtar på kassettband och gav bort dem till människor han träffade längs vägen. Det dröjde inte länge efter att han flyttat till musikstaden Austin i Texas som han blev något av ett lokalt fenomen. När MTV även fick nys om honom började hans beundrarskara att växa. Att Kurt Cobain bar hans t-shirt, ”Hi How Are You” nästintill konstant i samma veva som de släppte sin stora genombrottsskiva Nevermind, gav Daniel ytterligare en knuff ut i rampljuset. Livet har dock inte varit enkelt för Daniel Johnston då han åkt in och ut ur mentalsjukhus under den större delen av sitt vuxna liv på grund av sin bipolära sjukdom.
Jag inledde gårdagen med att se den lysande dokumentären The Devil and Daniel Johnston och började då ana vad som väntade mig senare under kvällen. Ur smärtan, hoppet och sin alternativa verklighet lyckades Daniel göra tisdagskvällen på Debaser i Malmö magisk. Han gjorde fantastiska versioner av sina klassiska låtar True Love Will Find You In the End, Casper the Friendly Ghost, Don't Let the Sun Go Down On Your Grievances och framförallt Story Of An Artist som lätt kvalar in som en av de vackraste låtar jag hört live någonsin. Den mer obskyra Rock This Town gav vibbar av en tidig och hungrig Neil Young. Efter närmare en timme lufsade Daniel Johnston, klädd i mjukisbyxor, tröja och loafers ut från scenen och jag stod mållös kvar, tillsammans med ett fullsatt Debaser och insåg att jag förmodligen aldrig kommer att få se något liknande igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar