Att gå på bio i Indien Vol. 2: Agneepath (2012)

Även om Casanovva (recension HÄR) inte var det bästa som vi sett på bio så gav det oss definitivt mersmak! När det inte kostar mer än 50 rupees (7 SEK) att gå på bio så har man ju råd att gå två dagar i rad. Dagen efter gick vi för att se den superhypade Agneepath, filmen vi inte fick chansen att se i Mumbai, och som vi sedan dess haft i åtanken att försöka se om tillfället gavs. Nu var det alltså äntligen dags att se vår första riktiga Bollywood-film, två dagar innan hemfärden till kalla Sverige.

Hrithik Roshan

Året är 1977 och filmen inleds med en stor fest i en liten by där det kastas färg och de unga pojkarna roar sig med att bygga en mänsklig pyramid. En av pojkarna blir sned när pengar delas orättvist men innan det spårar ut helt och hållet avbryter hans far fejden. Fadern lär sin son allt han kan om ödmjukhet och rättvisa och sedan ropar de båda ”Agneepath Agneepath”, om och om igen.
Vi introduceras för en hårlös och biffig tjomme, vars favoritfärg är svart och som dessutom har en ful fejkring som öronprydnad. Han visar sig vara den lilla byns nyanlända och elaka tyrann. När pojkens pappa öppet visar sitt missnöje över tyrannens uppförande blir denne rosenrasande. Samma natt så finner fadern en svårt misshandlad flicka som innan hon avlider av skadorna pekar på fadern. Detta leder i sin tur till att byborna tror att det var han som begått det fruktansvärda dådet. Ledda av tyrannen, släpas pappan genom byn och trots sonens många försök att hjälpa fadern slutar det med att pappan hängs i ett träd.
Förtvivlade lämnar pojken och hans mor den lilla byn och anländer till ett hamnområde i Mumbai, för att börja om på ny kula. De hinner inte skaffa ett boende innan modern får värkar och föder en dotter mitt i slummen. En dag när pojken jobbar i hamnen ser han sin faders mördare glida förbi i en bil så han följer efter för att se vart tyrannen tar vägen. Pojken ser honom samtala med vad som visar sig vara stadens maffiaboss som styr kokain och människohandeln i Mumbai. När pojken en dag räddar maffiabossen från att åka dit för dråp och dessutom skjuter en korrupt snut, slänger hans mor ut honom. Utan tak över huvudet så bestämmer han sig för att söka upp maffiabossen.
Femton år senare spelar den lilla pojken, som nu blivit stor, ett livsfarligt spel. Han har lyckats nässla sig in hos maffian och genom att vara slug så vänder han dem emot varandra för att slutligen kunna ta hämnd på den skalliga tyrannen som mördade hans far.
Eller nått åt det hållet.

Biografen Athulya i Trivandrum

Till skillnad från Casanovva så pratas det här ingen engelska alls och inte heller här fanns det några undertexter. Det var ofta svårt att hänga med i svängarna och det var säkert många viktiga detaljer som jag missade. Skulle jag få chansen så skulle jag vilja se filmen igen fast då med undertexter för det här var verkligen bra! Filmens inledning och resten med för den delen, var otroligt snyggt utfört. Det kändes befriande att slippa se kritvita turister som i bakgrunden agerade statister. Det kryllade av dom i Casanovva och det irriterade mig ibland. Agneepath kändes seriös och här passade dessutom dans och sångnumren in utan att kännas påtvingade. Hrithik Roshan som spelar huvudrollen, passar perfekt in och ser ut som en blandning mellan Hugh Jackman och en ung Sylvester Stallone. Det är bra skådespeleri rakt igenom och de tre huvudkaraktärerna vill jag gärna se mer av i framtiden. Det enda jag egentligen kan klaga på, som med de flesta Bollywood-filmer, är filmens långa speltid. Den skulle tjäna på att trimmas ner en halvtimme eller två. Utöver det är filmen riktigt underhållande från start till slut. Gör inte Hollywood en nyinspelning på Agneepath (nu är ju redan Agneepath en nyinspelning och jag skulle inte vilja se Hollywoods version av den) så vet de uppenbarligen inte vad en given succé är. Agneepath är en riktig publikdragare, på ett bra sätt.

Premiär för Agneepath i Mumbai

Värt att tillägga är att när skådespelarna röker en cigarrett så dyker texten ”cigarettes are injurious to health” upp. Bara så att ni känner till det.