Anaconda (1997)

Ett filmteam åker djupt in i Amazonas djungel för att spela in en dokumentär om regnskogen och dess invånare, Shirishama indianerna. Under en regnstorm hjälper de en stackare vid namn Paul Serone, vars båt havererat. Paul visar sig vara en riktig äventyrare som gett upp sitt tidigare yrke som präst och nu jagar ormar på heltid. Han vet dessutom var Shirishamafolket befinner sig och som tack för hjälpen erbjuder han sig att hjälpa filmteamet att lokalisera dem. Paul har dock inte rent mjöl i påsen. Han jagar en gigantisk anakonda och gör vad som helst för att fånga den, även om det innebär att kliva över lik.

”Fishing for snakes! He’s crazy!”

Det är pang på rödbetan, inget tjafs om filmteamets resa till Amazonas eller trista bakgrundshistorier. Redan under filmens första minuter förstår vi att passagerarna ombord på båten kommer att genomlida ett helvete när till och med den stenhårda Danny Trejo väljer att sätta en kula i huvudet för att undvika att bli ormföda. Jon Voight är som vanligt mycket bra på att spela svin och hans överspelade och genomonda personporträtt är filmens största behållning. Jag hade helt förträngt att Owen Wilson medverkade men han sköter sig faktiskt bra genom att vara nedtonad och inte sitt vanliga störiga jag. Jennifer Lopez har jag aldrig riktigt förstått varför män dreglat över. Hennes skådespelartalanger består mest av att puta med läpparna och blinka med sina rådjursögon och jag kan inte annat än att störa mig på henne så fort hon öppnar flabben. Ice Cube är Ice Cube och Eric Stoltz ligger mest och sover filmen igenom.

Anaconda är ett gammalt hederligt djungeläventyr med en jättelik orm i centrum. Som distraktion blir vi levererade en liten portion kärlek och en liten portion humor vilket gör detta till ett perfekt matinéäventyr för de lite äldre medlemmarna i familjen. Anaconda för tankarna tillbaka till de fantastiska monster- och expeditionsfilmerna från 1950-talet men även senare filmer som Arachnophobia och den självskrivna Jaws. Filmens miljöer är en av de anledningarna till att den fungerar så pass bra som den gör. Sumpmarkerna och Amazonas djungel där faror lurar runt varje hörn är en perfekt plats för en film som denna att utspela sig på. Den datoranimerade anakondan ser inte särskilt övertygande ut men i närkampsscenerna fungerar den bra. Den gigantiska ormens ständiga skrikande gör filmen ännu mer nöjsam och jag konstaterar att Anaconda 15 år senare fortfarande är trivsam underhållning.