Dallas: Season 1 (1978)

Välkommen tillbaka till en tid då familjer runt om i världen satt bänkade framför tvn en gång i veckan för att följa oljegiganterna Ewings intriger. Välkommen tillbaka till 1978, året då det skrevs tv-historia, året då såpornas såpa Dallas började sändas.

Egentligen är jag en generation för sen för att riktigt komma ihåg Dallas och dess enorma framgång. Trots detta har jag vaga minnen från min barndom då min far och mor, en gång i veckan satt tysta framför tvn och med spänning följde maktspelen mellan familjen Ewing och Barnes. Jag har varit sugen en längre tid på att se serien från början och bilda mig en egen uppfattning om dess kvalitet och storhet. När det visade sig att min sambo var lika nyfiken som jag cyklade jag ner till Kvarnvideo i Malmö och köpte de två första säsongerna av serien.

J.R.

Digger Barnes och hans son Cliff driver en privat vendetta mot familjen de anser ha tagit allt ifrån dem, familjen Ewing med Jock och hans son J.R. i spetsen. Rättegångar hänger över Ewings och när den yngste sonen i familjen, Bobby, kommer hem som en nygift man sätter det de båda familjerna i en olustig sits. Pamela Barnes, Cliffs lillasyster, är kvinnan som Bobby valt till sin fru och familjerna är livrädda att äktenskapet ska leda till ytterligare spänningar i deras liv. Den äldsta brodern J.R. sätter igång illa kvickt med att försöka förstöra sin lillebrors äktenskap men det visar sig att kärlek ibland är tjockare än blod.

Dallas var till en början menad som en miniserie, bestående av fem avsnitt men då den blev omåttligt populär valde tv-bolaget att fortsätta inspelningarna. I slutändan resulterade Dallas i fjorton säsonger och några filmer gjorda för tv. För en vecka sedan sändes det första avsnittet i en ny omgång av Dallas som ska skildra nya maktkamper med en ny generation av Ewings i huvudrollerna. Jag kunde inte ha valt en bättre tid att börja se serien och själv ta del i hur allt tog sin början.

Även fast jag var nyfiken på serien var jag beredd att bli besviken. Så blev det inte då jag och min sambo snabbt drogs in i fejderna. Den iskalla J.R., hans fru Sue Ellen som en gång i tiden blev krönt till fröken Texas, genomhyggliga Bobby, söta trubbelmakaren Lucy, pappa Jock och hans förstående hustru Ellie, Pamela som byter efternamn från Barnes till Ewing, ranchens förman Ray, skenheliga Cliff och den bittra fyllehunden Digger. Alla är klockrena karaktärer och anledningen bakom seriens stora framgång, tillsammans med överflödet av lyx och de ständiga intrigerna som aldrig verkar få ett slut. Serien inleds med att Ray idkar samlag med den unga Lucy och efter rädslan för att bli påkomna avslutar det. Däremellan får vi ta del av skolkning från skola, dubbelspel, otrohet och den första säsongen avslutas i ett barbecue-party där de båda familjerna tvingas samman, för att sedan sluta i ett fylleslag där allt som kan går fel. I första säsongens nästsista avsnitt dyker Brian Dennehy upp och förvandlar serien till ett bidrag inom home invasion / terrorfilmen då J.R. och Ray levt rövare i en liten håla utanför Dallas och haft sex med gifta kvinnor. Snart får de ovetande familjemedlemmarna genomlida en mardröm på Southfork Ranch. Allt detta händer inom loppet av fem avsnitt på 45 minuter vardera. Det bådar gott inför resten av säsongerna och jag ser spänt framemot vad J.R. och alla de andra karaktärerna i serien ska hitta på härnäst. Det finns en anledning till att Dallas blev en succé och det är tack vare de begåvade skådespelarna och seriens perfekta blandning av makt, girighet, pengar och sex. 34 år senare lyckas Dallas, med sin fantastiska signaturmelodi, fortfarande med att underhålla och agera likt en drog jag inte kan få nog av.