Godzilla (2014)

Någonting har vaknat till liv långt under jordens yta och när världen vaknar en morgon är den inte längre den samma. Två insektsliknande monster demolerar allt som kommer i deras väg men det väcker även någonting annat till liv, människans enda räddning – Godzilla!

”In 1954, we awakened something...”

Jag är förmodligen sist bland alla sanna monsterfilmsentusiaster att se Godzilla på bio. En resa till Frankrike och sena kvällar på jobbet har satt käppar i hjulet men nu har jag äntligen fått se Godzilla på den vita duken och det var helt klart värt väntan. Filmen kunde inte ha kommit vid en mer passande tid då 2014 är året då Godzilla fyller sextio år. Jag kan inte kalla mig en Godzilla-expert och trots att jag har en handfull av filmerna i min samling så är det inte många av dem som jag tagit mig tid att se, det ska bli ändring på det! Originalet är i alla fall ett mästerverk och i år är det tio år sedan den senaste Godzilla-filmen (Final Wars) kom.

”It is going to send us back to the Stone Age! God help us all...”

Regissören Gareth Edwards som långfilmsdebuterade för fyra år sedan med den fantastiska monsterfilmen Monsters är helt klart rätt man för jobbet. Det är tacksamt att filmen fick en femtonårsgräns och undviker en massa onödiga tramsigheter med att försöka framkalla snyftscenarion hos publiken. En kärlekshistoria finns med i bakgrunden men den får tack och lov inte mycket fokus, det får inga av filmens karaktärer. Här läggs nästan all fokus på monsteraction. Bryan Cranston och Juliette Binoche, vilka jag till en början trodde skulle vara filmens huvudkaraktärer stryker med tidigt in i filmen och sedan är det Cranstons karaktärs son Ford som blir filmens huvudperson (förutom Godzilla då förstås). Godzilla är en mörk och dyster rulle och askan från förstörelsen ligger som en tät dimma efter monstrens frammarsch i de många städerna. Innan självaste Godzilla kommer in i bilden är det två stora insektsliknande monster (kallade MUTOs) som står för underhållningen. De är ondskan personifierad, vilket de gör väldigt tydligt då de livnär sig på vapen av massförstörelse – mycket ondare än så blir det inte! Utseendemässigt är jag väl inte helt nöjd med dem, de kunde ha sett tuffare ut men när Godzilla gör entré är det bortglömt. Denna gigantiska varelse är en fröjd för ögonen och jag förstår inte varför så många verkar ha problem med dess utseende, varje scen han är med i regerar! Under filmens sista halvtimme ville jag resa mig upp i biografen och jubla, det är bland det mäktigaste jag sett på bio någonsin! CGIn ser för en gångs skull strålande ut och Godzilla är minst sagt en mäktig upplevelse. Att se den i 3D är emellertid helt poänglöst och jag ser faktiskt fram mot att se filmen igen utan ett par glasögon som distraherar upplevelsen. Det är såhär en bra Hollywoodrulle ska se ut. Kanske nu så kan vi helt förtränga den vedervärdiga skapelsen som kom för sexton år sedan! Jag längtar redan efter uppföljaren!

Friday the 13th Part III (1982)

Friday the 13th Part III tar vid direkt efter händelserna i den andra delen. Jason överlever macheteattacken och beger sig på stuts och mördar två stackare. Nya ungdomar åker iväg för att knarka, supa och knulla runt i närheten av Camp Crystal Lake. Chris och hennes vänner ska spendera helgen på hennes fars lantställe och de hinner knappt komma till rätta innan de blir ovänner med ett motorcykelgäng när de kör över tuffingarnas färdmedel. Motorcykelgänget bestämmer sig för att hämnas och åker till lantstället för att sätta fyr på deras lada. Där inne gömmer sig Jason som passar på att stilla sin blodshunger och mördar trubbelmakarna. Chris och hennes vänner är ovetandes om vad som har hänt och att de nu står på tur.

Jag brukar ha som tradition att se en Friday the 13th-film varje gång datumet dyker upp i kalendern och denna gång föll valet på del tre.

Friday the 13th Part III skulle egentligen ha kunnat heta Saturday the 14th istället då mestadelen av händelserna utspelar sig dagen efter hemskheterna i Friday the 13th Part 2. Filmen får mig att drömma mig bort och önska att filmproducenterna i Hollywood ska sätta i system att spela in två Friday the 13th-filmer samtidigt med start så fort som möjligt. Varje gång en film om morden på en fredag filmas spelar de samtidigt in uppföljaren som utspelar sig nästkommande dag. Funkar det ens i närheten lika bra som det gör med del två och del tre lär ju stålarna rulla in, dessutom får publiken två stycken filmer samtidigt utan att behöva vänta en massa år. Vi vet ju alla att en hel dröse med filmer i serien följde men erkänn, det låter inte som en helt värdelös idé? Det är bara att börja om på ny kula efter den relativt lyckade nyinspelningen, jag i alla fall vill se Jason mörda fler ungdomar och återuppstå om och om igen. Nog om detta, nu återvänder vi till filmen. Den tredje delen om den vanskapta massmördaren Jason Voorhees är filmad för 3D och detta märks ofta i scener involverande jojo, popcorn, äpplen och ögon. Jag köpte filmen för tredje gången då jag trodde att dvdn skulle innehålla två stycken 3D glasögon men tji fick jag då versionen jag köpte var helt fel. Jag får helt enkelt köpa den en fjärde gång under titeln deluxe edition där filmen visas i både 2- och 3D. Skit samma, 3D grejerna stör inte alls utan gör filmen istället ännu mer underhållande, till och med när det är tvådimensionellt. Om man bortser från 3D effekterna är Friday the 13th Part III mest känd som filmen där Jason får sin hockeymask och därmed skapar sitt klassiska utseende. Jason har förändrats drastiskt från den andra delen. Hans vita säck är borta och det som döljer sig där bakom är inte längre ett skäggprytt ansikte med tofsar av hår på huvudet utan det är helt befriat från hårväxt. Ska man leta logiska luckor hittar man många men det är inget jag tänker lägga någon tid på, Friday the 13th Part III är ren underhållning och ingenting annat. Steve Miner agerar återigen bakom kameran och är dessutom den enda regissör som regisserat mer än en film i serien. Det finns många scener som är kopierade från den första delen som t.ex. byfånen, mordet i hängmattan och slutsekvensen men det är definitivt ingenting som stör då detta är ett mycket bra bidrag till serien. Filmen har ett bra flyt och de 90 minuterna springer iväg snabbt. Som vanligt finns här några minnesvärda mord, denna gång harpunen i ögat och gå på händerna tragedin. Miner lyckas med en hel del riktigt stämningsfyllda scener och Chris återblick från sitt möte med den deformerade Jason är hur bra som helst och en av de anledningarna till att jag gillar filmen så mycket. Friday the 13th Part III är den del med tunnast historia, det finns ingen historia överhuvudtaget. Jason gömmer sig mest i en lada och lämnar den enbart för att då och då ta livet av någon men jag gillar det. Här finns en hel del kul karaktärer som drummeln Shelly och de två haschtomtarna Chuck och Chili, slasherfilmer behöver inga onödiga personporträtt med intressant historik. Det känns som jag alltid tycker att just den delen jag väljer att se om i serien är min nya favorit och så känner jag även efter att ha sett del tre (fast min favorit är egentligen den fjärde delen, recension HÄR). Det kommer jag säkert inte tycka nästa gång jag placerar en Friday the 13th film i dvd-spelaren men just nu känner jag så i alla fall och det är inget dåligt betyg!