Dan Gallagher är en advokat som sedan nio år tillbaka lever i ett lyckligt äktenskap tillsammans med sin fru Beth och deras nioåriga dotter Ellen. När Beth åker till sina föräldrar begår Dan sitt livs misstag. Han inleder en affär med kvinnan Alex och efter det förändras allt. När Dan vill avsluta affären blir Alex tokig och försöker ta sitt liv. Han spenderar natten hos Alex på grund av dåligt samvete och när han lämnar hennes lägenhet dagen efter antar Dan att allt är glömt och förlåtet. Dan går tillbaka till sitt gamla liv men inser snart att Alex inte är helt frisk. Hon dyker upp på hans jobb och ringer till bostaden, dessutom påstår Alex att hon är gravid. Mardrömmen har bara börjat.
Fatal Attraction eller Farlig Förbindelse som var titeln när den gick upp på de svenska biograferna, var filmen som fick männen på 1980-talet att tänka en extra gång innan de bedrog sina fruar. Filmen levererar ett extremt budskap som sedan dess kopierats massvis av gånger. Regissören Adrian Lyne lyckas skapa en tät thriller med två strålande huvudrollsinnehavare. Glenn Close är allt annat än attraktiv men hon är som klippt och skuren som den psykotiska Alex. Michael Douglas är en av mina favoritskådespelare och här är han lika bra som alltid. Även de mindre rollerna är bra och paret Gallaghers dotter Ellen, spelad av Ellen Hamilton Latzen, imponerar stort. Det är svårt att förstå varför Dan beslutar sig för att vara otrogen mot sin fru. Den enda ledtråden vi får är när deras dotter en gång kryper upp i föräldrarnas säng och därmed hindrar paret från att ha sex. Allt som oftast verkar Gallaghers vara det perfekta paret och frugan Beth, spelad av den charmiga Anne Archer, är dessutom fan så mycket mer attraktiv än den ganska sunkiga Alex. Det var trots allt 1980-talet, män kanske föredrog en annan typ av kvinnor på den tiden, vad vet jag. Fatal Attraction håller än idag och slutet är fortfarande en riktig nagelbitare. Min enda invändning skulle i så fall vara spellängden. Ibland känns filmen något långsam och skulle ha tjänat på att kortas ner en kvart eller två. Bortsett från det bevisar Fatal Attraction att man inte behöver ha en massa specialeffekter och blodiga mord för att göra en spännande film, en kokad kanin räcker långt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar