Martin Sheen spelar Cal Jamison, psykiatrikern som efter sin hustrus död tar sin son och flyttar till New York. Där börjar han jobba som terapeut till New Yorks poliskår. Kommissarie McTaggert tar kontakt med honom efter att en av hans poliser, Lopez, blivit galen i samband med ett ritualmord på ett barn. Lopez berättar om de sju makterna och om en grupp som utövar svart magi, han är övertygad om att de är efter honom. En natt rymmer Lopez från hispan och samtidigt hittar polisen ytterligare ett barn som fallit offer för sekten. Självklart blir Lopez huvudmisstänkt men Cal är inte lika säker. Lopez tar kontakt med Cal och ber honom att möta honom då han är övertygad om att Cal och hans sons liv är i fara. Innan Cal hinner dit har Lopez tagit sitt eget liv efter att han skrikit ordet Culebra. Culebra är spanska för orm och efter en obduktion är det just detta de finner i hans magsäck.
När jag gick i femte klass hade vi en lärare som gillade skräckfilm. På rasterna brukade han berätta om olika filmer för mig och den film som etsade sig fast i mitt huvud var The Believers, eller De Sju Makterna som han kallade den för. Efter många om och men hittade jag den i vår lokala videobutik och tyckte at den var lysande och hur läskig som helst. Det dröjde nog fem-sex år innan jag såg filmen igen och jag tyckte fortfarande den var lika bra, kanske inte lika otäck, men en mycket bra thriller. Nu var det dags att se den för tredje gången och ingenting har förändrats, det är fortfarande en mycket bra film. The Believers är regisserad av John Schlesinger, mannen bakom Marathon Man och Midnight Cowboy. För storyn står Mark Frost som mest är känd för att tillsammans med David Lynch skapat en av världens bästa tv-serier, Twin Peaks. The Believers känns inte det minsta daterad om man bortser från att telefonsamtal oftast görs i telefonkiosker men det känns bara befriande att för en gångs skull slippa det frenetiska klickandet på mobiltelefoner. The Believers innehåller en perfekt blandning av svart magi, voodoo och religiös vidskepelse. Spindelscenen framkallar fortfarande krypningar i kroppen och det är svårt att inte vända bort ansiktet. Det är en perfekt film för en regnig eftermiddag med ett högt tempo och en som alltid lika solid Martin Sheen. Sonen Charlie Sheen har mycket att lära av sin far när det kommer till skådespeleri, för de kvalitéerna verkar han helt tappat idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar