Wrong Turn 5 (2012)

Fem ungdomar packar bilen full med knark och åker mot den lilla staden Fairlake i West Virginia för att festa loss på årets upplaga av Mountain Man festivalen. En man dyker upp på körbanan och bilen frontalkrockar med ett träd. Utan en skråma på kropparna går ungdomarna för att kolla statusen på mannen som ligger livlös vid vägkanten. Mannen mår prima och börjar vifta med en kniv. Ungdomarna turas om med att sparka skiten ur honom tills en polisbil dyker upp och sätter dem allesammans i finkan. När en av ungdomarna, Billy, tar på sig skulden för knarkinnehavet släpps hans vänner, utan krusiduller, fria och checkar in på ett hotell. Det visar sig att mannen, vars namn är Maynard Odets, varit på rymmen i snart trettio år och efter ett samtal till storstadens poliskår beställs en fångtransport till nästkommande dag. Vad polisen inte vet är att Maynard agerar fadersgestalt till ett gäng kannibaler som bor uppe i bergen och de är redan i full fart med att försöka frita sin saknade familjemedlem…

Jag gillade Wrong Turn när den släpptes för snart tio år sedan. När uppföljaren kom blev jag imponerad över hur våldsam den visade sig vara. Den tredje delen sög rejält och den fjärde, (recension HÄR) som släpptes för knappt ett år sedan, visade sig vara en ganska underhållande tillbakablick på hur allt började. Nu är det dags för den femte filmen i serien vars inspirationskällor är filmer som The Texas Chain Saw Massacre, The Hills Have Eyes och Friday the 13th.

”It’s started. They’re coming for me and you’re dead. But you don’t know it yet.”

Det första vi får se i Wrong Turn 5 är ett par nakna bröst när två ungdomar idkar samlag med varandra. I nästa sekund får ett nyhetsankare sitt fula finger avhugget med en yxa och inte långt därefter ligger den andra handen på marken med spretande fingrar och får agera nummer i filmserien tillsammans med titeln.  Precis som i Wrong Turn 4 försöker filmskaparna att införa lite bakgrundshistoria till filmserien med att kort berätta att stadens invånare försvann 1817 och ingen vet än idag vilka eller vad som låg bakom. Det tillför väl inte särskilt mycket till Wrong Turn 5 men det är kul att de fortfarande i alla fall försöker. Att festligheterna denna gång utspelar sig under en årlig halloween-fest är en kul idé, problemet är bara att de inte tar till vara på det överhuvudtaget utan låter filmen utspela sig på en polisstation med en heldöd stad utanför. Jag trodde att det var full fest i Fairlake men festivalbesökarna kanske inte rör sig i just det kvarteret, vad vet jag? De få scener där gatorna är fyllda med utklädda besökare och kannibalerna One Eye, Saw Tooth och Three Finger kommer på besök fungerar bra då de smälter in alldeles utmärkt. De inavlade kannibalernas utseenden förändras från film till film och det känns som de ser allt mer plastiga och just maskeradmaskerade ut för varje film som görs. Specialeffekterna, som (oftast) är av det gamla hederliga slaget, är det dock inget fel på och mötet med gräsklipparen och tösen som matas med sina egna inälvor är uppfinningsrika påhitt. Wrong Turn 5 är ganska händelselös och känns överlag ganska b med dåliga skådespelare, (t o m Doug ”Pinhead” Bradley är rent ut sagt usel) fjantig dialog och ett beteende som skulle få vilken yrkesgrupp som helst avskedad men det är ett underhållande tidsfördriv. Filmen går mest ut på att folk tillfångatas av kannibalerna för att sedan avrättas på så brutala sätt som möjligt och det är ju ingenting jag kan klaga på. Karaktären Lita slår huvudet på spiken när hon bölar ”Oh, God, I’m so stupid” efter det att hon fått sina ögon utstuckna. Alla involverade är riktigt korkade. Wrong Turn 5 var inte särskilt spännande och filmen var ungefär som jag förväntat mig, varken bättre eller sämre. Jag kommer inte på någon bra svensk översättning till guilty pleasure men det är i alla fall precis vad Wrong Turn-filmerna är för mig och jag vet att jag kommer att kasta mig över den sjätte delen (om de nu bestämmer sig för att förlänga serien) så fort jag bara kan. 

Wrong Turn 4: Bloody Beginnings (2011)

Året är 1974 och chefsläkaren på ett sanatorium i West Virginia visar en kvinnlig läkare runt. De flesta av sanatoriets 182 patienter är gravt deformerade på grund av inavel och missbildningar. Farligast på hela stället är Hillicker-bröderna, som vi känner igen från de första tre filmerna. Det dröjer inte länge innan de lyckas knycka den kvinnliga besökarens hårnål och bryter sig ut från deras cell. De går bärsärkagång tillsammans med de andra patienterna. En efter en tar de livet av all personal med chefsläkaren som deras grand finale. Vi hoppar fram till 2003, samma år som händelserna i första filmen utspelar sig. Ett gäng ungdomar (som ser på tok för gamla ut för sina påstådda åldrar) ska spendera helgen i en stuga som ligger några mil från deras skola. Det blåser upp till snöstorm och ynglingarna kör vilse. De tar en ”wrong turn” och tvingas övernatta på det nedstängda sanatoriet. Gissa vilka de träffar där?

”It wasn’t a ghost, I think it was a person.”

Wrong Turn var en helt okej uppgradering av The Hills Have Eyes. När Wrong Turn 2: Dead End kom fyra år senare, blev jag positivt överraskad och förvånad över hur pass brutal den var. Trean tyckte jag var ren skit. Mina förväntningar var inte särskilt höga för Wrong Turn 4: Bloody Beginnings.

Jag tyckte det var kul att återse de inavlade kannibalfreaksen igen. Filmen utspelar sig i vinterlandskap istället för under någon av de andra årstiderna, vilket gör filmen effektiv och det känns inte som om detta är del fyra i en filmserie. Att få se lite gamla hederliga specialeffekter istället för en massa CGI-effekter var också ett stort plus i kanten.

Sanatoriet ser ovanligt fräscht ut för att ha varit stängt i nästan 30 år. Skulle man börja anmärka på detaljer och logiska luckor är detta helt fel film och genre att göra det på, då det finns en hel del. Det är ju dock inte logiken som får oss att titta på denna typ av film, eller hur? Skådespeleriet är heller inte mycket att hänga i granen och historien är inte det minsta originell men filmen har ett högt tempo och innehåller en del uppfinningsrika dödsscener. Det känns lite som att slasherfilmsgenren möter The Texas Chain Saw Massacre.

Wrong Turn 4 är en prequel till de första tre filmerna men fungerar självständigt och man behöver inte ha sett föregångarna för att hänga med. Jag var beredd att ranka den lika högt som filmseriens första del men plötsligt hände någonting. Efter en timmes speltid stannar filmen upp och känns plötsligt tråkig och oengagerad. Det är ju vida känt att en slasherfilm brukar trappa upp sitt tempo under filmens sista 30 minuter men här är det precis tvärt om. Det känns som om filmskaparna plötsligt tappar intresset och bara ger upp, skiter i vilket. Det är synd för Wrong Turn 4 hade verkligen potential att bli riktigt bra. Nåja, jag hade i alla fall kul i 60 underhållande minuter. Även om de var i fel ordning.