Livide (2011)

Lucie Klavel testar på arbetslivet som vårdgivare inom hemtjänsten. Tillsammans med sin handledare, sjuksköterskan Madame Wilson, åker de runt och hjälper gamlingar med deras behov. Deras sista stopp är hos den gamla damen Deborah Jessel som bor i ett förfallet kråkslott ute på en hed i utkanten av staden. En gång i tiden var Deborah en världsberömd danslärarinna vars nyckelord var disciplin, något hennes elever bittert fick lära sig. Nu spenderar hon sina sista ensamma dagar i livet i koma. Madame Wilson berättar för Lucie om ett rykte som säger att den stenrika damen har gömt en skatt någonstans i huset, Madame Wilson har själv försökt hitta den utan framgång. När första arbetsdagen är slut berättar Lucie historien för sin pojkvän William och efter mycket om och men låter hon sig övertalas att bryta sig in hos den gamla damen för att försöka hitta rikedomen. Då ingen av dem har något körkort tar de med sig sin gemensamma vän Ben. Väl där börjar Lucie känna sig illa till mods och det är med all rätt. Skatten är inte alls vad de föreställt sig och istället väcker de till liv ett fruktansvärt förflutet, värre än någonting de kunnat föreställa sig i sina värsta mardrömmar.

”Förväxla inte dagen med natten.”

Regissörsduon Alexandre Bustillo och Julien Maury debuterade för fem år sedan med det ultravåldsamma mästerverket Inside (À l’intérieur). Inside är en av mina favoriter bland den nya vågen av franska skräckfilmer och jag har sedan dess varit spänd på vad duon skulle hitta på näst. Under årets upplaga av Fantastisk Filmfestival i Lund visades deras nya film Livide men jag fick aldrig chansen att ta del av filmen på den vita duken. Nu i efterhand grämer jag mig något över att jag inte tog en dag ledigt från jobbet för att gå på föreställningen.

När jag satte mig ner för att se Livide var det inte utan att jag kände mig beredd på att bli besviken. Livide var definitivt ingen Inside utan en helt annan historia, en väldigt bra sådan trots sina skavanker. Utseendemässigt är Livide en fröjd för ögat och enklaste sättet att kategorisera filmen är att kalla den för en vuxensaga, ibland känns den som en mardrömsvariant av Alice i Underlandet. Den gamla damens gigantiska kråkslott är en utmärkt utspelningsplats. Spindelväv, uppstoppade djur, gamla fotografier, uttryckslösa dockor och en nästintill mumifierad tant som grädden på moset ger en perfekt atmosfär för en film som denna. Det finns drag av filmer som Suspiria, The Others och The Orphanage men i slutändan klarar Livide av att stå på egna ben och leverera någonting eget. Den till en början ganska simpla historien utvecklar sig till någonting helt annat än det man förväntat sig. Det finns en del brister i filmens historia men de kompenseras med hur snyggt allt i filmen är och den otroliga stämningen. På sina ställen är Livide makalöst vacker och utseendemässigt är den estetiskt fulländad på alla plan. Inside drog igång med en rasande fart och levererade ett blodbad utan dess like men denna gång väljer regissörerna att ta tid på sig med att berätta deras historia. Det förekommer några brutala sekvenser i Livide men inte alls i samma utsträckning som i Inside utan här läggs allt krut (förutom några billiga hoppa till sekvenser) på atmosfären vilken är blytung. Historiemässigt saknade jag några förklaringar här och där men om man bortser från det är Livide ett visuellt mästerverk!