Stitches (2012)

Avdankade och tjuriga Richard ”Stitches” Grindle agerar inte helt förtjust clown på barnkalas för få lite pengar i fickan. Toms tioårskalas blir hans sista jobb när ett spratt går fel och Stitches genomborras av en felvänd kniv i diskmaskinen och avlider. Sex år senare knaprar Tom ångestdämpande och plågas av minnena från sin tionde födelsedag, dessutom tycker han sig se ondskefulla clowner lite varstans. När mamman åker till London passar Tom på att bjuda in sina närmaste vänner till sin födelsedagsfest. Det spårar emellertid ut då en av kompisarna skickar iväg en massinbjudning till skolans elever och snart kryllar huset av kåta och festsugna ungdomar. Ett av inbjudningskorten fångas av vinden och hamnar på Stitches grav och hämndlysten återvänder clownen från dödsriket för att hämnas på dem som är ansvariga för hans död.

”A clown that doesn’t finish a party can never rest in peace.”

Jag såg regissören Conor McMahons debutfilm Dead Meat när den kom och jag minns att jag gillade den skarpt. Irländarens senaste film Stitches har jag uteslutande hört gott om och det visade sig att den var precis så bra som alla andra tycker. Stitches är en hyllning till sjuttio- och framför allt åttiotalets slasherfilmer, till och med musiken osar Carpenters legendariska Halloweenslinga. När det blandas in humor i skräckfilmer blir jag alltid lite skeptiskt då det ofta blir pannkaka av alltihop. Det finns såklart vissa undantag och Stitches är ett av dem. Våldet är uppskruvat - kroppsdelar flyger och blodet sprutar. Humorn är helskön och även fast de typiska anspelningarna på sex och droger bockas av så är Stitches en förbannat rolig film, utan att det spårar ur. Det är en bra samling unga skådespelare som jag aldrig sett tidigare och det är tacksamt att regissören låtit de mest störiga bli avverkade först. Ross Noble som tydligen är en uppmärksammad stå-upp-komiker har jag aldrig hört talas om tidigare men han är lysande som clownen Stitches och hans porträtt är en fantastisk tillökning till skräckfilmsansiktena som jag hoppas att vi får se mer av i framtiden. Filmens historia är minimal men i en film som denna behövs det inte mer – inslaget med clownkulten är smått lysande! Specialeffekterna, vilka är många och av den gamla skolan, är en fröjd att se och de flesta är dessutom uppfinningsrika skapelser. Stitches är inte det minsta otäck men den är underhållande som fan. Det är en klockren film och den bästa av sitt slag som jag sett sedan Tucker & Dale vs. Evil. Jag håller med citatet på dvdomslaget från Njutafilms släpp av filmen: ”En blivande kultfilm man vill se om och om igen!”