The Town That Dreaded Sundown (1976)

Strax efter det att andra världskriget tagit slut så skakas den lilla staden Texarkana, med omnejd, av fasansfulla våldsdåd. När ett ungt par på en avlägsen kärleksrastplats blir brutalt överfallna kan de bara ge ett signalement av gärningsmannen – han var otroligt stark och bar en vit säck över huvudet. Tjugoen dagar senare slår förövaren till igen och denna gång dör två oskyldiga ungdomar. Stadens vettskrämda invånare köper vapen och installerar lås i sina hem och börjar frukta tiden på dygnet då dagen går över till kväll. Texarkana får hjälp av landets främsta utredare, polisen J.D. Morales men terrorn slutar inte för det – den har precis börjat.

”The incredible story you are about to see is true, where it happened and how it happened. Only the names have been changed.”

The Town That Dreaded Sundown är löst baserad på de sanna händelserna som ruskade om den lilla staden Texarkana nittonhundrafyrtiosex då en än idag okänd förövare (som fick namnet The Phantom Killer) attackerade åtta personer under loppet av några månader, varav fem av dem dog. När jag såg filmens affisch (som jag nu har hängandes på väggen) för första gången när jag var liten så tyckte jag att den var bland de mest fascinerande och samtidigt läbbiga planscher jag sett. Senare hittade jag regissörens film The Evictors i min farmors sambos vhs-samling och blev snabbt förtjust i den och spenderade många eftermiddagar i dess sällskap under somrarna i Sölvesborg. Jag har velat se The Town That Dreaded Sundown sedan dess och äntligen fick jag tummen ur och beställde Scream Factorys ultimata blu-ray/dvd släpp av filmen.

”Texarkana looked normal during the daylight hours. But everyone dreaded sundown.”

The Town That Dreaded Sundown är en riktigt bra titel och den svenska direktöversättningen fungerar riktigt bra den med. Varenda gång jag läst titeln så har den omgivits av en mystik jag inte riktigt kan sätta fingret på och jag har alltid längtat tills dagen då jag äntligen skulle få se den. Filmen inleds nästan dokumentärt när en berättarröst beskriver för oss den rådande världssituationen och den lilla stadens ostadiga framtid och sedan återkommer rösten sporadiskt genom hela filmen. Utseendemässigt så ser The Town That Dreaded Sundown alldeles fantastisk ut, inte minst nu när den äntligen fått ett ordentligt släpp på både blu-ray och dvd. Eran den försöker efterlikna känns trovärdig även fast det är en tvättäkta sjuttiotalsskapelse. The Town That Dreaded Sundown bär flera likheter med regissören Charles B. Pierces senare rulle The Evictors, en film jag som sagt har väldigt kära minnen från. De berättar båda otäcka historier från en tillsynes trygg tillvaro i en småstad fast The Town That Dreaded Sundown är strået vassare. Det är inte direkt en skräckfilm, som jag alltid trott att det skulle vara, utan snarare ett kriminaldrama. Skräckinfluenserna är emellertid väldigt påtagliga. Sekvenserna där den maskerade mördaren stryker runt i skogen är grymt effektiva och än idag lite småläskiga. Våldsdåden är inte överdrivet grafiska men de är förbaskat råa och när vi får stöta på den iskalla och aggressiva mördaren (som alla säkert kan se likheter med Jason ur Friday the 13th Part II) är det i utdragna och spännande sekvenser som får en att längta efter nästa gång mördaren ska dyka upp. Trombonmordet och den avslutande och till viss del misslyckade attacken är riktigt bra. Min enda egentliga invändning är de totalt onödiga komiska inslagen som regissören själv står för i rollen som den irriterande och tramsiga chauffören Sparkplug. De passar inte alls in i filmens annars allvarliga och atmosfärsfyllda ton. Utöver detta så är jag väldigt nöjd med upplevelsen och det är kul att äntligen ha fått ta del av vad som dolde sig bakom filmomslaget som har följt mig genom alla år. Varmt rekommenderad!