Italiensk polisfilm är en subgenre jag inte sett särskilt mycket av. Beast With A Gun anses av ”experterna” som ett av guldkornen inom genren, så jag började där.
Jag är kluven till filmen som inte känns som en renodlad polisfilm utan har mer influenser från terrorfilmen. Visst, polisen är cool med mer knappar oknäppta än knäppta på sina skjortor. Skurken är härligt sliskig och hårdare än ett hårdkokt ägg. Han kläcker även ur sig fräcka kommentarer som ”shut your ass”. Det känns ändå som om något fattas.
Recensenterna säger att det är våldsamt, sadistiskt och smutsigt, det är det ibland fast inte om man jämför med mycket annat inom den italienska filmen.
Nanni Vitali rymmer från ett fängelse tillsammans med tre andra elakingar. Hans nummer ett på ”att göra” listan är att hämnas på mannen som satte dit honom. De hittar tjallaren och mördar honom, efter att Nanni våldtagit hans flickvän.
Nanni kidnappar flickvännen och tvingar henne till att bli medbrottsling till ett rån mot hennes egen far. Vad Nanni inte vet är att polisen är fullt medveten om vad som är på gång
Även om Beast With A Gun inte direkt var något mästerverk har den gett mig mersmak för genren. Umberto Lenzi’s Almost Human och Ruggero Deodato’s Live Like A Cop, Die Like A Man står näst på att se listan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar