BMX Bandits var den första film jag såg på bio som inte var tecknad
och den lämnade djupa spår i mig som ung grabb. BMX-cyklar var det enda som
cirkulerade i huvudet på mig och när jag fyllde 10 år fick jag en blå i
födelsedagspresent av min far, min lillebror fick en röd. Det var den
lyckligaste dagen i mitt liv och jag kände mig häftigast på hela skolan. Inte
långt senare visades BMX Bandits
eller BMX-gänget Slår Till som den
hette på bio och jag blev ännu mer förälskad i både cykeln och min nya
favoritfilm. Åren gick och min BMX skrotades. Det var inte lika häftigt längre
och filmen försvann sakta från mitt minne, till Severin släppte filmen förra
året.
”Why did we take those things? We must have
been mad!”
Vännerna Goose och P.J. är två riktiga höjdare när det
kommer till att göra vågade tricks med sina BMX-cyklar. Så spenderar de sina dagar
tills de av misstag råkar köra in i några kundvagnar och förstör sina hojar.
Där möter de Judy som förlorar sitt jobb på grund av detta och de blir snabbt bästa
vänner. För att få ihop pengar till att laga sina cyklar och till att köpa en
sprillans ny till Judy åker de ut med en båt för att plocka musslor från
förtöjda stolpar i vattnet. De hittar en väska och tar den med sig. I den
finner de walkie-talkies som ett gäng bankrånare gömt där i väntan på deras
stora stöt. Ungdomarna ligger snart riktigt risigt till då skurkarna är dem på
spåren.
BMX Bandits är den
andra filmen jag ser av regissören Brian Trenchard-Smith inom loppet av ett
dygn och träffande nog är det filmen han regisserade efter den fantastiska Turkey Shoot (recension HÄR). BMX Bandits är nog mest känd för att
vara Nicole Kidmans första filmroll, här blott 16 år gammal och många år från
att göra succé i Hollywood och gifta sig med Tom Cruise. Det är en snäll film för
de yngre i familjen med en ganska tunn historia men som är fullproppad av
imponerande BMX stunts. Hela sista halvan av filmen är egentligen en lång bil
och cykeljakt och skulle det inte vara för de oftast ganska häftiga
cykeltricken skulle det nog ha blivit ganska tråkigt. Den tidsenliga musiken
och ljudeffekterna som låter som ljussablarna i Star Wars får mina mungipor att röra sig uppåt. För mig är BMX Bandits ett kärt återseende och
skulle det inte vara för de tramsiga skurkarna som mest springer runt och är
pajaser (förutom överhuvudet som ser ut som Chuck Norris) skulle filmen ha
varit mycket bättre, än idag. BMX Bandits
får mig att inse att det gjorts på tok för lite BMX-filmer (jag kan inte komma
på fler än Rad) för detta är en
charmig film och en sida hos mig får mig att sakna min blåa tvåhjuling. BMX Bandits är en nostalgitripp rakt
tillbaka till min barndom.
OH MAN! I remember this movie! I was OBSESSED with BMX bikes after seeing it. Then my friend got one and I didn't and we didn't speak for weeks.
SvaraRaderaMe too! And I actually got a BMX bike from my father...Lucky me!!
SvaraRadera