Adjie och Astrid ska snart bli föräldrar och flytta till
Australien. I ett sista försök till att reparera sitt trasiga syskonförhållande
åker Adjie tillsammans med Astrid och deras vänner till krogen där hans syster
Ladya arbetar. Vännerna lämnar stället och beger sig mot Jakarta för att
spendera ett sista dygn tillsammans innan det är dags att flyga söderut. Ett
förvirrat fruntimmer vid namn Maya står på parkeringsplatsen och säger att hon
blivit rånad och vännerna bestämmer sig för att skjutsa henne hem. De anländer
till ett stort hus, långt ute i skogen och Maya övertalar dem att följa med in
för att hälsa på hennes mor Dara. De gör så och modern övertalar dem att stanna
på middag som ett tecken på hennes tacksamhet för att de kört hennes dotter
hem. Snart tar en mardröm vid och under middagen blir de drogade och när de
vaknar upp fastbundna inser de att de är fångar hos en familj knäppgökar med
smak för människokött.
Darah eller Macabre
som är den internationella titeln är en indonesisk film som bygger på den två
år tidigare kortfilmen Dara. Efter
att den fått positiv kritik lite varstans bestämde sig Kimo Stamboel och Timo
Tjahjanto, även kallade The Mo Brothers, att göra en fullängdsversion av
kortfilmen. Tur är väl det för detta är så in i helvetes bra! Darah riktigt osar 1970-tals film och jag
skulle aldrig ha gissat på att den i själva verket är skapad under 2000-talet.
Den känns hela tiden behagligt retro och allt är förbannat snyggt. Filmen bär
likheter med allt från filmer som The
Texas Chain Saw Massacre till de franska nutida klassikerna À l'intérieur
och Frontière(s). Efter ett klassiskt
upplägg lyckas Darah med att leverera
någonting eget av numera uttjatade klichéer med en intressant historia, skön
atmosfär och klockrena karaktärer. Shareefa Daanish är fullkomligt lysande som
den iskalla modern Dara och Imelda Therinne är perfekt som den vackra men
dödliga Maya. Filmen är oväntat brutal och det sparas definitivt inte på krutet
när det kommer till blodiga och våldsamma avrättningar. Den rofyllda musiken är
en perfekt motpol till den annars makabra och kaotiska stämningen och den
nattsvarta humorn ligger mer i bakgrunden än i själva agerandet vilket känns
otroligt befriande. Så många gånger har lovande filmer totalt körts i botten
genom att lägga in onödig humor eller kitschiga oneliners men Darah vågar vara hård och brutal utan
att göra det skojfriskt. Ni förstår säkert att detta är hur bra som helst och
jag ser spänt fram mot vad regissörsduon ska hitta på härnäst. Darah är det bästa jag sett på väldigt
länge och numera en ny favorit hos mig. Köp, låna eller stjäl Darah nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar