Botanikern John Rollason befinner sig i ett buddisttempel i
Himalaya tillsammans med sin fru Helen och assistenten Fox, för att studera
sällsynta växter. Vad hans fru och kollega inte känner till är att John i
själva verket väntar på den amerikanska äventyraren Tom Friend och hans män för
att följa med dem på en expedition i sökandet efter den mytomspunna snömannen.
Tillsammans med en guide som säger sig ha sett snömannen med sina egna ögon
lämnar John och det amerikanska följet lugnet i det buddistiska templet i jakt på
bevis om varelsens existens…
”That’s what they call it, is it? The
abominable snowman.”
Jag har inte sett överdrivet många filmer från det brittiska
filmbolaget Hammer men ju fler jag ser desto mer tycker jag om dem. Hittills
har jag inte stött på en enda dålig film. The Abominable Snowman har jag velat
se väldigt länge och när jag äntligen fick tummen ur och beställde dvdn så
tillbringade den inte lång tid i filmhyllan innan jag inte kunde hålla mig
längre. Hammers filmer är perfekta skapelser att avnjuta när det är lite
ruggigt utomhus tillsammans med en varm kopp te som hjälper till att höja
kroppstemperaturen, de är alldeles lagom mysrysliga.
“I'm wondering... wondering how old that face
is. It's seen a long life.”
Regissören Val Guest har lyckats att skapa en otroligt
atmosfärfylld historia och nu är jag grymt sugen på att se hans båda Quatermass-filmer. Allt är filmat i
vackert svartvitt och det effektfulla snölandskapet, tillsammans med de
obligatoriska kulisserna i inspelningsstudion är grymt snygga. Även om tempot
till en början inte är det kvickaste så kan jag inte slita blicken från tv:n, The Abominable Snowman är mer än ”bara”
en monsterfilm. Det har gjorts alldeles för lite filmer om yetin, snömannen
eller vad du väljer att kalla figuren som gömmer sig uppe i de snödränkta
bergen. Varelser som denna har fascinerat mig ända sedan jag som liten grabb såg
de suddiga bilderna och läste de skrämmande historierna i böcker om det okända.
Filmen tar god tid på sig innan varelserna uppe i bergen gör entré och oftast
får vi bara se dem i form av enstaka kroppsdelar eller skuggor, till ljudet av
deras otäcka mullrande stämmor. The
Abominable Snowman levererar inga kalla kårar men det är ingen töntig
man-i-gummidräkt-historia (missförstå mig inte, jag älskar den typen av filmer)
heller utan en seriös och mot slutet psykologisk rysare med hjärna. Musiken är
otroligt stämningsfull och den vinande vinden som får agera ljudmatta när
soundtracket tystnar får mig att nästan känna den bitande kylan. Peter Cushing
är en fantastisk genreskådespelare och här är han förbannat bra som den
sympatiska botanikern som ganska snart inser att hans amerikanska kollega
enbart agerar för egen vinnings skull på bekostnad av människans nyfikenhet. The Abominable Snowman är en fantastisk
film, förmodligen en av Hammers bästa skapelser. Självklart så förtjänar den
ett toppbetyg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar