Bloody Birthday (1981)

Två pojkar och en flicka föds samtidigt under en solförmörkelse i Meadowvale, Kalifornien. Tio år senare börjar brutala mord skaka den lilla staden. Någonting fruktansvärt hände den där junidagen nittonhundrasjuttio, någonting som förvandlade de till synes oskyldiga barnen till känslokalla och totalt hänsynslösa mördare. Ingen i staden misstänker tioåringarna, förutom jämngamla Timmy som med egna ögon sett vad de går för. När de vuxna inser vad barnen är kapabla till är det redan för sent…

“This is Debbie's chart. It's really weird. Because there was an eclipse the day she was born, both the sun and the moon were blocking Saturn. There should be something missing from her personality.”

Det känns alltid lika härligt och speciellt varje gång jag ser en gammal skräckfilm för första gången. Jag har känt till Bloody Birthday en längre tid men det har aldrig blivit av att jag sett den. För några veckor sedan började den plötsligt att poppa upp lite varstans i samband med ett nytt släpp av filmen på bluray och av en slump hade en annan filmentusiast i Malmö filmen till salu så jag slog till direkt. Den gjorde mig definitivt inte besviken.

“It's like Curtis doesn't know the things he's doing are wrong, like he doesn't care.”

Det har gjorts filmer med illsinta snorungar i centrum tidigare men de växer ju inte direkt på träd. Who Can Kill a Child?, Village of the Damned, Children of the Damned, The Bad Seed, Children of the Corn, The Brood, Mikey, The Good Son är de titlar jag kan komma på i skrivande stund och alla av dem är pärlor på sina egna vis. De är någonting särskilt med skräckfilmer där barnen utför de onda gärningarna, det blir genast mycket mer otäckt för att det helt enkelt inte får lov att vara så. Barn är oskyldiga skapelser som inte rår för det de gör, punkt slut. Just detta gör Bloody Birthday till en riktig höjdarrulle och det är en utmärkt blandning av slasherfilm och psychothriller. Det är ingen hemlighet vilka mördarna är i filmen då de redan under den första halvtimmen visar vad de går för. Till skillnad från många andra liknande exempel från årtiondet så fokuserar inte Bloody Birthday på filmens sista halvtimme när det kommer till våldsamheter. Här är det väl utportionerat med elakheter och dessutom så är filmen fruktansvärt frikostig med nakenscener – gött mos! Soundtracket låter som en blandning mellan Psycho och Friday the 13th och resultatet blir för det mesta riktigt stämningsfullt. Det är kul att se både Joe Penny (från favoritserien Jake and the Fatman, eller Rättvisans Män som är titeln vi känner till serien under hemma i Sverige) och Michael Dudikoff (från b.la. American Ninja) dyka upp i små roller. Bloody Birthday är en riktigt brutal rackare, inte för att den är särskilt grafisk men våldsdåden ungarna begår går verkligen inte av för hackor, peeping tom-mordet är smått fantastiskt! Som ni kanske förstår så förtjänar Bloody Birthday såklart en plats i filmsamlingen!