Första gången som Gösta träffar Berit så har hon precis
försökt att begå självmord genom att kasta sig i det iskalla havet nere vid
hamnen. Gösta har återvänt hem efter att ha spenderat åtta år till sjös och
flyttar in hos en polare och tar jobb nere i hamnen. En kväll på ett dansställe
så träffar Gösta Berit igen och de blir kära i varandra. Berit är emellertid
ängslig för det överhängande hotet av att hennes elaka mor ska skicka tillbaka
henne till uppfostringsanstalten där hon tillbringat den största delen av sitt
liv. Livrädd för att Gösta ska få reda på hennes problematiska uppväxt som så
många gånger satt käppar i hjulet för hennes lycka håller hon det inom sig,
tills det blir ohållbart och sanningen måste komma fram…
”Jag vill vara fri!
Men ingen begriper hur jag längtar efter att få vara mig själv och sköta mig
själv.”
Hamnstad är en tidig Bergmanfilm som sällan nämns i hans
sammanhang. Det känns inte som en typisk film av regissören men mycket av det
som kännetecknar honom finns här. Hamnstad
är en historia om uppoffringar, vänskap och problematisk kärlek och till min
förtjusning så var filmen överraskande bra. Som vanligt så tar Bergman upp, för
den tiden tabubelagda ämnen såsom engångsligg, självmord, psykisk ohälsa, abort
och äktenskapsproblem och aldrig känns det tillkonstlat. Personerna svär och
till och med en hastig nakenscen överrumplar en timme in i filmen. Den till en
början bombastiska och dramatiska musiken känns missanpassad men den lägger en
skön stämning över filmen, inte minst i inledningsscenen. Bengt Eklund och
Nine-Christine Jönsson gör väldigt bra ifrån sig, något de bevisar i Göstas
utbrott i lägenheten eller när Berit förtäljer sitt livs historia för sin
chockade partner. Hamnstad börjar
problematiskt och ju längre filmen går desto mer problematiskt blir det, fram
till det hoppfulla slutet. Hamnstad
är mörk och brutal i sin ton, i varje fall för att vara från fyrtiotalet, och den
visade sig vara en positiv överraskning som säkerligen kan uppskattas av både
vanligt folk och Bergmanentusiaster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar