En ung pojke läser ur skräckblaskan Creepshow och hans pappa blir vansinnig och slänger den i soporna. Pojken önskar honom all ondska i världen och tur som han har hämtar en döing tillbaka tidningen så att pojken kan läsa vidare. Den första historien han läser är Father’s Day. Bedelia (spelad av svenska Viveca Lindfors) tog hand om sin far under hela sin uppväxt tills hon fick nog och slog ihjäl honom. Hon besöker sitt barndomshem varje år tillsammans med sin släkt på fars dag. Detta år vaknar fadern till liv och vill ha sin farsdags-tårta.
Den andra berättelsen heter The Lonesome Death of Jordy Verrill. Stephen King spelar själv bondslusken Jordy som inte har alla hästarna i stallet. En meteorit dimper ner vid hans gård och när han bränner sig på den förvandlas han och hans omgivning sakta men säkert till ogräs. Berättelse nummer tre går under namnet, Something to Tide You Over. Richard får reda på att hans fru Becky har en affär med den yngre mannen Harry och blir vansinnig. Han åker hem till Harry och spelar upp ett kassettband där Becky ber Harry hjälpa henne. De åker hem till Richards strandvilla där han tvingar Harry att hoppa ner i ett hål i sanden och begravas upp till huvudet med sand. Harry får se en inspelning där Becky befinner sig i samma situation och där tidvattnet tar hennes liv. Samma öde väntar Harry men han svär på att hämnas.
Det fjärde och nästsista avsnittet heter The Crate. En vaktmästare hittar en låda under en trappa och ringer till universitetets professor Stanley. Stanley åker genast dit för att undersöka lådan som är märkt med bokstäverna Arctic Expedition och årtalet 1834. Vad som finns inuti är ett hiskeligt monster som dödar vaktmästaren och en elev och lämnar professorn skräckslagen. Stanley åker skärrad till sin vän och kollega Henry för att berätta vad som har hänt. Henry får en idé om hur han ska bli av med sin alkoholiserade och tjatande hustru.
Den femte och sista historien heter They´re Creeping Up on You. En rik och elak gammal man med fobier mot bakterier och ett stort hat för insekter bor i en steril miljö i sin lyxlägenhet. Plötsligt börjar det att välla in kackerlackor i hans skyddade sfär.
Jag tog en paus från Tales from the Crypt (som jag recenserat de 4 första säsongerna av här: 1 2 3 4) och bestämde mig för att spendera en bakfull söndag med Creepshow istället. Precis som Tales from the Crypt berättar Creepshow historier inspirerade från skräcktidningarna som var populära på 1950-talet. Creepshow är det första samarbetet mellan regissören George A. Romero och författaren Stephen King. Det dröjde sedan 11 år tills deras nästa samarbete, filmen The Dark Half. De totalt fem berättelserna är av varierande kvalitet. De är överlag bra men något ojämna. Jag tycker att Kings berättelser passar sig bättre i långfilmsformat, där karaktärerna får tid på sig att växa. I Creepshow är det mest småkul nonsens som i och för sig är ett underhållande tidsfördriv. Mina favoriter bland bidragen är The Crate som är en kul variant på ”det finns ett monster i garderoben” och den avslutande delen They’re Creeping Up on You. Det är många kända skådisar och det är kul att se Leslie Nielsen i en för en gångs skull ”seriös” roll. Ted Danson är också mycket bra i en tidig roll, långt innan det fenomenala personporträttet som den brassrökande sexmissbrukaren George i HBO’s Bored to Death. Det största problemet är Stephen King i rollen som Jordy Verrill då han är allt annat än en skådespelare. Han fungerar i små biroller men inte som en bärande karaktär. George A. Romero är mycket mer än killen som regisserade en massa zombiefilmer (fast de finns med även här) och han lyckas iscensätta de korta rysarna alldeles perfekt. Tom Savinis specialeffekter är som vanligt mycket bra och han dyker själv upp som sopgubbe i slutet av filmen. Det är charmigt och ibland riktigt stämningsfullt men jag har fler kära minnen från filmens uppföljare och har alltid föredragit historierna i Creepshow 2. Det är länge sedan jag såg den andra delen så det kan med stor sannolikhet ha ändrats men jag kan inte hjälp att tänka på liftaren, indianen och flotten och önska att de var där när filmen rullar framför mina ögon. Creepshow är ändå en av de bästa kortrysare i en långfilm som gjorts och jag är fortfarande barnsligt förtjust i dem, men får jag välja en Creepshow så får det nog bli Creepshow 2.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar