Telefonen ringer och en yrvaken Kris svarar i luren. Ett hus
som gått i generationer ska rivas och då det enda blodsbandet som finns kvar är
Kris får hon första tjing på att välja och vraka bland husets kuriosa innan det
jämnas med marken. Då Kris blev adopterad som liten och aldrig fick träffa sina
biologiska föräldrar ser hon detta som en sista chans att gräva i sitt
förflutna. Väl där ger huset ifrån sig otäcka vibbar och Kris är på väg
därifrån när hennes pojkvän och bästa vänner dyker upp för att stötta henne.
När en mystisk främling som utger sig för att vara arkitekt knackar på dörren
börjar allt gå fel. Främlingen vänder manipulativt vännerna mot varandra och
det uppdagas att han är en ondskefull häxmästare som är där för att avsluta
något han påbörjade för över trehundra år sedan.
”Go home, there’s nothing for you here.”
Warlock och dess uppföljare Warlock: The Armageddon gillar
jag skarpt. Julian Sands är klockren i rollen som den ondskefulla häxan, vilken
är utsänd av självaste Satan för att göra kaos med alla som kommer i hans väg.
Den tredje delen i historien, Warlock III: The End of Innocence har ingenting
med de tidigare filmerna att göra och den lyckas nästan fulländat med att
misslyckas totalt med det mesta. Bruce Payne (som visserligen inte är en dålig
skådis) har axlat Sands roll och den karismatiska ondska som Sands utstrålade
är som bortblåst.
”For each of your spells I have twenty against
them.”
Det är inte svårt att förstå varför Warlock III blev den (hittills) sista filmen i serien. Den känns
och ser ut som en kass tv-film. Soundtracket är fruktansvärt och låter nästan
uteslutande som någonting taget ur ett sunkigt tv-spel. Skådespelarna är inte
mycket att hänga i granen och alla, inklusive huvudrollsinnehaverskan är inte
det minsta sympatiska. Till en början verkar historien fokusera på ett hemsökt
hus och den första halvan är olidligt tråkig. När sedan häxmästaren kommer in i
bilden så kan jag inte sticka under stolen med att jag trodde att det skulle
bli lite roligare, men det blev det inte. Även fast några våldsdåd dyker upp
och några snusksekvenser tittar fram så är Warlock
III en riktig soppa. Filmen innehåller en bra scen som involverar en nästan
omotiverad nakenscen och en spegel men utöver detta kan jag inte komma på
någonting som jag tycker är bra med filmen. Det är en minst sagt lam film. Warlock III är ett av de sämsta
filmköpen på länge och jag kan inte ens rekommendera den till dem som vill se
alla filmer i serien. Undvik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar