lördag 31 maj 2014

Undead (2003)




När René ”Miss Catch of the Day Queen” Chaplin förlorar sitt barndomshem till banken efter det att hennes föräldrar dör, tröttnar hon på sin livssituation och småstadsmentaliteten i den lilla fiskebyn Berkeley. Tillsammans med sin sliskiga pojkvän sätter hon sig i bilen för att se staden försvinna i backspegeln. De hinner inte långt innan ett meteorregn öser ner över staden och lämnar dem strandade tillsammans med invånarna som en efter en förvandlas till blodtörstiga zombies…

”Those things you saw out there. That’s only the beginning. The beginning of the end.”

Undead är en australiensisk zombierulle skapad av de båda tvillingbröderna Spierig. Filmens budget är deras egna livsbesparingar, med lite hjälp från familj och vänner, och känner man till detta så är Undead en minst sagt imponerande skapelse. Visst är det en lågbudgetrulle men det känns inte som det. Resultatet, som efter enorm tålmodighet, ser bättre ut än mycket av det som genren spottat ur sig.

”When I was a kid, we fuckin’ respected our parents. We didn’t fuckin’ eat ‘em!”

Undead är en fartfylld historia, fylld av skaparglädje. Det är en klockren blandning mellan komedi och splatterfilm, oftast är det jävligt kul utan att bli hysteriskt. Filmen flirtar friskt med genrens grundpelare, samtidigt som den känns genuin. Allt ser väldigt bra ut och specialeffekterna som är en blandning av den gamla skolan och datoreffekter imponerar stort. Undead var en positiv överraskning men den är inte helt felfri. Stundtals känns den lite för lång och den skulle ha tjänat på att kortas ner något då vissa partier känns onödigt långa. Det är ett lite för händelselöst händelseförlopp ibland och det dröjer onödigt länge innan våra huvudpersoner inser att ett skott i huvudet är allt som krävs för att sätta ett stopp på eländet. Ibland blir det lite ostigt och klyschigt men i det stora hela så är Undead mycket bättre än mycket annat som genren kläckt ur sig under den senaste tiden (va fan, de slänger till och med in lite zombiefiskar!). Vändningen mot slutet kändes lite otippad men den fungerade alldeles utmärkt och jag kunde inte sluta att tänka på Stephen King’s Under the Dome (som kom i bokform flera år efter det att Undead släpptes) under filmens andra halva. Undead är en frisk bris i zombiefilmsgenren och väl värd att kolla upp. Den förtjänar utan tvekan en plats vid sidan av Peter Jacksons kultfilmer Bad Taste och Braindead.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar