Horror Express (1972)

Den brittiska antropologen Sir Alexander Saxton hittar någonting begravt i isen någonstans i Kina, en två miljoner gammal fossil i skepnaden av en blandning mellan apa och människa. Han löser genast en enkelbiljett och tar den transibiriska järnvägen med riktning mot Moskva för att transportera fyndet hem. Ovetande har han släppt lös en uråldrig ondska som snart frigör sig från sin bur och sprider terror ombord på den fullsatta dödsexpressen…

“The following report to the Royal Geological Society by the undersigned, Alexander Saxton, is a true and faithful account of events that befell the Society's expedition in Manchuria. As the leader of the expedition, I must accept responsibility for its ending in disaster, but I leave to the judgement of the honorable members of the Society the decision as to where the blame for the catastrophe lies.”

Tro det eller ej men jag har aldrig tidigare sett den spansk/brittiska filmen Horror Express. Jag har hört talas om den länge men som med så många andra ännu outforskade filmskatter har det helt enkelt inte blivit av att jag sett den förrän nu. Jag kunde inte ha valt en bättre tidpunkt med att se den för första gången. Severins blu-ray/dvd combosläpp av filmen är lika ursnygg som filmomslaget. En film som cirkulerat i halvkassa utgåvor har äntligen fått det omhändertagande den förtjänat och jag uppmanar alla att lägga vantarna på ett exemplar.

”Whatever you have here is unholy and must be destroyed.”

Horror Express innehåller en fantastisk skådespelarensemble. Christopher Lee och Peter Cushing är ruskigt bra i rollerna som de två rivalerna som tvingas att slå sina kloka huvuden ihop för att bekämpa ondskan ombord på ett fullsatt tåg. Vid inspelningen var Cushing förkrossad av sorg efter det att hans hustru gått bort tidigare under året och skulle det inte ha varit för hans vän och kollega Lee så skulle han utav tvekan ha hoppat av produktionen. Cushing gick till slut med på att medverka i filmen och tack och lov för det då jag nog aldrig har sett Cushing så här bra tidigare. Lee i all ära men Horror Express är Cushings film, inget snack om saken.

”You think evil can be killed with bullets? Satan lives, the unholy one is among us.”

Horror Express utspelar sig nästan uteslutande ombord på ett tåg men det hindrar inte filmen från att vara både intensiv och spännande. Det är en otroligt stämningsfull skapelse, med blytung atmosfär och ett fantastiskt Morricone-osande soundtrack. Filmen är fylld med intressanta karaktärer och under de nittio minuterna får vi stifta bekantskap med en antropolog, doktor, präst, polis, greve/grevinna, allehanda turister, skogstokiga Telly Salavas och förstås ett förhistoriskt monster. Horror Express är en härligt läskig och klaustrofobisk film med ett förbannat fräckt monster som med sitt lysande öga förgör alla som kommer i dess väg och lämnar sina offer med blödande livlösa ögonvitor och absorberar deras intelligens. Jag ville inte att filmen skulle ta slut. Horror Express är en helgjuten skapelse och jag har verkligen ingenting att klaga på. Den börjar skitbra och blir sedan bara bättre och bättre. Filmen känns som en ultimat blandning mellan någonting signerat av Lucio Fulci, John Carpenter och filmbolaget Hammer. Horror Express är en satanisk rysare, monsterfilm och whodunit på en och samma gång och det känns aldrig rörigt – bara otroligt underhållande. Det levereras många schysta vändningar och en bättre dialog än vad man är van vid och detta gör historien mer intressant och bättre än många av sina kollegor, dessutom är det ofta oväntat brutalt och blodigt. Horror Express är skräckfilm när den är som mest underhållande och det är definitivt en ny favorit bland sjuttiotalsskräckisarna och mitt bästa filmköp i år. Jag älskar Horror Express och det kommer du som läser med att göra.