The Crawling Eye (1958)

Systrarna Anne och Sarah Pilgrim, som försörjer sig som tankeläsare, sitter på ett tåg som ska ta dem till Genève. Någonstans i de Schweiziska Alperna stannar systrarna då Anne känner en märklig dragning till den lilla byn Trollenberg. På tåget befinner sig även den amerikanska forskaren Alan Brooks som är på semester för att hälsa på sin vän professor Crevett, som har något brådskande att visa honom. Ett radioaktivt moln svävar över berget i Trollenberg och flera bergsklättrare har försvunnit in i dimman utan att komma tillbaka igen, de som återvänder är våldsamma kopior av sitt forna jag. Någonting från en annan värld finns i molnet och det börjar röra sig allt fortare ner mot den lilla byn och dess vettskrämda invånare. Nu ligger byns öde i händerna på professor Crevett, hans vän Alan och telepatiska Anne.

”Didn’t you see? His head! It was torn off!”

Filmomslaget säger The Crawling Eye men när filmen drar igång står det The Trollenberg Terror. Jag gillar titeln The Crawling Eye så jag kör på den. The Crawling Eye är en brittisk science fiction skräckis av bästa sort. Den bygger på en tv-serie i sex delar som sändes mellan åren nittonhundrafemtiosex och nittonhundrafemtiosju men för den som vill slänga sig över den (som jag) har otur då den inte verkar existera längre. Ett år senare kom filmen och den är ett ofta förbisett fynd inom sin genre. John Carpenter fick inspiration till sin The Fog efter det att han sett filmen och det känns inte helt otippat om Stephen King sett den ett antal gånger innan han skrev sin långnovell The Mist (han använde sig dock av filmens monster i sin mastodontroman It).

The Crawling Eye är en tidstypisk skapelse som går den extra milen med att vara lite originell. Denna typ av films standardkaraktärer med forskare av olika slag (och i detta fall ett gäng bergsklättrare) får tacksam tillökning av systrarna Anne och Sarah. Annes telepatiförmåga höjer filmens underhållningsvärde ytterliga ett snäpp. Även om vi inte reagerar något nämnvärt på det idag så är The Crawling Eye en ganska blodig skapelse för att vara från nittonhundrafemtioåtta. Avslitna huvuden är inte något vi är vana att se i filmer från denna era och även fast de verkligen inte är några skrämmande exempel fick det säkert publiken att sätta kudden framför ögonen när det begav sig. Det råder delade meningar huruvida monstren är något att hänga i granen eller inte när de tittar fram efter drygt en timme, jag tycker de ser alldeles fantastiska ut. Ska du se The Crawling Eye (filmen finns att få tag på lite varstans till en billig slant) köp då den brittiska originalversionen då den amerikanska varianten är nedklippt drygt tio minuter. Den amerikanska publiken var otålig och ville att monstren skulle göra entré så fort som möjligt och brydde sig uppenbarligen inte särskilt mycket om historien i sig. The Crawling Eye är nödvändig att se om man gillar denna typ av filmer och det är ett guldkorn bland de brittiska science fiction skräckfilmerna från femtiotalet.