En kvinna mördar sin alkoholiserade make och rymmer med
barnen. De håller sig gömda långt ute i ödemarkerna och innan vi vet ordet av
har det gått fyrtio år och nittonhundraåttiotalet har gjort entré. Den
omåttligt populära rockgruppen Solid Gold åker ut på vischan för att spela in
en musikvideo till deras kommande hittsingel Blood Tracks uppe på ett
snöbetäckt berg. Deras fruktansvärda musik utlöser en rad laviner men det är
inte deras största problem. I en övergiven fabrik gömmer sig en familj vildar
som inte tycker om oinbjudna besökare.
”For the next forty years the family hid out in
the middle of nowhere. Now, intruders are on their way.”
I början av nittonhundraåttiotalet var Easy Action ett av de hetaste namnen i Sverige. Pudelrockarna
prydde populärtidningar som OKEJ och nittonhundraåttiofem var det dags för dem
att medverka i Mats Helge Olssons slasherfilm Blood Tracks, under det påhittade
bandnamnet Solid Gold. Det har länge
varit stört omöjligt att få tag i detta stycke svensk finkultur i oklippt
format men nu har Studio S lyckats sätta ihop en fullspäckad dvd-utgåva, helt
utan några övergrepp av censurens vassa sax. De första tusen köparna av filmen
får dessutom en bonus cd med en nyinspelad version av Easy Actions trudelutt We Go
Rocking. Ni hör ju själva att detta är en film ni behöver kila ner till
videobutiken och inhandla!
Mats Helge Olsson inledde sin karriär med att spela in
Sveriges svar på de italienska spaghettiwestern-filmerna – lingonwestern. Efter
det inledde han ett samarbete med Per Oscarsson som till slut gick helt åt
pipsvängen med storsatsningen Sverige åt
Svenskarna som slutade med konkurs och skulder hos skatteverket. Under
åttiotalet började Mats Helge att producera och regissera lågbudgetfilmer
inspelade i Sverige men som skulle utspela sig i andra delar av världen. Hans
filmer har idag en hängiven beundrarskara och skapelser som Ninja Mission eller filmen i fråga, Blood Tracks, har sedan länge hamnat i
kultfilmsfacket.
”I’m gonna freeze my tits off!”
En svensk slasherfilm där alla talar engelska tillhör inte vanligheterna men nu är
ju inte Mats Helge Olsson (som här tagit pseudonymen Mike Jackson) en vanlig
regissör heller. Blood Tracks ska
utspela sig någonstans i Amerika men är inspelad i det snöiga Jämtland. Det är
en standard slasherfilm som är påtagligt inspirerad av The Hills Have Eyes. I vanlig ordning har folk sex för att sedan
bli brutalt mördade på så uppfinningsrika sätt som möjligt. Skådespeleriet är
ingen höjdare och medlemmarna i Easy
Action är lika kassa som deras musik. Urlöjlig dialog är någonting som jag
är väldigt svag för och här finns det ena fina exemplet efter det andra. Redan
tidigt in i filmen frågar en karaktär till en annan: ”Laviner? Kan inte det bli farligt?” och får till svar: ”Jo, de kan sabba din frisyr” och sedan
följer en dialog i samma stil under nästan nittio minuter. Apropå frisyrer är
kläder och hår bland det fulaste jag sett i en film på väldigt länge, det finns
tillräckligt med hårspray i Blood Tracks
för att kunna förgöra ozonlagret för all framtid. Blood Tracks är inte en särskilt bra film men det finns mängder av
sämre exempel än detta och filmen var faktiskt inte alls lika dålig som jag
trodde att den skulle vara. Vi får frikostig exponering av nakna kvinnokroppar
i töntiga situationer och en hög bodycount där vissa av morden är ganska
snygga, människoklyvningen som för tankarna till Ruggero Deodatos Cut and Run (inte alls lika explicit
förstås) är kanske den som sticker ut mest. De kannibaliserade (är det ett
ord?) vildarna ser ut som de som levde i tunnelbanan i Raw Meat och jag ser
hellre Blood Tracks en gång till än
att tvingas sega mig igenom det överhypade sömnpillret. Musiken är stundtals
riktigt stämningslyftande, inte Easy
Action utan det Carpenter/Goblin-osande syntljudslandskapet. Blood Track är inget märkvärdigt men det
är ett helt okej tidsfördriv som jag förmodligen kommer att se flera gånger i
framtiden under passande situationer såsom förfester, under bakfyllan eller när
jag bara behöver muntras upp.
Såg den nyligen. Hade nog för höga förväntningar o såg den lite hackigt o inte i ett svep men jag tyckte den va rätt seg. Vissa mord va ju lite halvkul som du skriver men jag tyckte mest det va massa spring mellan/i fabriken o stugan. Störde mig på alla karaktärer så jag fick aldrig den där känslan att man hejar på varken mördare eller offer. Får kanske se om den med lägre förväntningar nån dag
SvaraRaderaBlood Tracks är ju långt från ett mästerverk och sållar sig inte bland guldkornen i genren men jag fann den aldrig seg utan tyckte det hände en hel del. Synd bara att dödsscenerna inte var mer brutala, det skulle ha höjt betyget en hel del men alla idiotiska situationer kompenserar ganska mycket. Jag hade väldigt låga förväntningar när jag såg den så i det stora hela får jag lov att säga att jag är ganska nöjd.
SvaraRadera