Dark Night of the Scarecrow (1981)

När den efterblivna Bubba och den lilla flickan Marylee är ute och leker blir hon attackerad av en ilsken hund. Folket i den lilla staden är övertygade om att det är Bubba som ligger bakom och tar lagen i egna händer. Fyra män jagar honom och vettskrämd så gömmer sig Bubba på en åker, förklädd till en fågelskrämma. Det hjälper inte då de hittar Bubba och skjuter honom till döds. Kort efteråt får de reda på att flickan klarade sig och att Bubba var anledningen till att hon fortfarande är i livet. Det blir en rättegång men tack vare småstadsmentalitet så släpps männen på fri fot. De går dock inte ostraffade. Marylee varnar för Bubbas hämnd och när en fågelskrämma dyker upp i samband med dödsfall inser snart de fyra männen att deras liv svävar i stor fara.

Dark Night of the Scarecrow anses av många vara en av de otäckaste TV-filmer som gjorts. Det kan jag inte hålla med om och jag blev lite besviken då den inte gav mig några kalla kårar. Jag är övertygad om att filmen skulle ha haft den effekten på mig om jag såg den som ung men för en 31åring som sett tusentals skräckfilmer sedan dess är det en tam skapelse. Jag kan heller inte förstå varför den hypats så mycket som den har gjorts. Det är en bra film men den är långt ifrån ett mästerverk. När sluttexterna rullat färdigt känner jag mest att det är skönt att kunna bocka av ytterligare en film som jag läst mycket om genom åren. Då det är en TV-produktion från tidigt 1980-tal så tittar kameran bort så fort det händer någonting hemskt. Det behöver inte betyda att en film är dålig, tvärtom så kan en films restriktioner istället göra filmskapare produktiva och tänka utanför boxen. Det finns några riktigt bra scener i Dark Night of the Scarecrow men i sin helhet händer det för lite för att hålla mitt intresse uppe. Filmen skulle förmodligen ha passat bättre i kortfilmsformat. Larry Drake är dock bra i rollen som efterblivna Bubba, en roll som gjorde honom folkkär när han utvecklade den i långköraren L.A. Law, eller Lagens Änglar som vi hemma i Sverige är vana vid att kalla serien. Jag ville verkligen gilla Dark Night of the Scarecrow eftersom det varit en film jag velat se under en längre tid. Det är väl bara att konstatera, filmer med fågelskrämmer är inte min grej. Jag finner dem inte skrämmande helt enkelt inte.