tisdag 6 mars 2012

Fascination (1979)



Fascination börjar med en långsam kameraåkning över en gammal tavla och det är precis vad Jean Rollins filmer är, filmkonst.

Ett gäng tjuvar stjäl guld från en man. När en av tjuvarna föreslår att han ska åka till London för att beräkna värdet på bytet och sedan mötas en månad senare för att dela upp guldet så sätter sig de andra på tvären. Han tar en kvinna som gisslan och flyr med guldet. Kvinnan lyckas smita och snart så har mannen sina forna kumpaner i hälarna. Han kommer till ett gigantiskt slott som han bryter sig in i. På slottet befinner sig två vackra kvinnor som säger sig vara kammarjungfru och sällskapsdam till slottets ägare, som är i Paris på besök till nästkommande dag. Mannen bestämmer sig för att stanna tills det blir mörkt. Kvinnorna förför och manipulerar Mark, som de vet att han heter utan att han har presenterat sig, och snart så har han inte överhanden längre. Utanför slottet så väntar hans gamla kumpaner för att ta tillbaka deras guld och kvinnorna i slottet börjar bete sig allt märkligare. De gör allt i deras makt för att få Mark att stanna kvar i slottet. Kvinnorna väntar gäster och vid midnatt ska någonting inträffa.

”Var på er vakt, döden förklär sig ibland i förförelsens skrud.”

Jag tycker verkligen om Jean Rollins filmer och än så länge har jag inte blivit besviken på hans verk. För varje film jag ser så tycker jag om dem mer och mer och han har kommit att bli en av mina favoritregissörer. Jag vet inte varför jag inte sett Fascination tidigare men nu är det min nya favoritfilm av Rollin och definitivt en film jag kommer att bekanta mig med flera gånger igen i framtiden. Som vanligt när det kommer till Rollin är allt otroligt snyggt. Ingen kan fånga den kvinnliga skönheten som Rollin. Brigitte Lahaie som jobbat med Rollin tidigare i bland annat The Grapes of Death (recension HÄR) har aldrig sett bättre ut och är perfekt i den lättklädda rollen som Eva, en av de två kvinnorna på slottet. Rollin har en enorm känsla när det kommer till att blanda sensuell erotik och skräck i en smakfull blandning utan att det blir snuskigt, inget fel i det men här känns hans vision av lesbiska kvinnor med smak för blod helt rätt. Han filmar den kvinnliga kroppen lika varsamt som en vinylnörd hanterar sina lp-skivor. Även i Fascination är filmspråket och dialogen poetisk, utan att den blir töntig och den sparsamma dialogen lämnar rum åt den drömska atmosfären. De vackra omgivningarna och den trollbindande musiken får mig att önska att filmen aldrig ska ta slut.
Förväntar ni er en traditionell vampyrfilm med vassa tänder, silverkors och vitlök så har ni kommit helt fel. Fascination är definitivt ingen vanlig vampyrfilm, eller skräckfilm heller för den delen. Filmen är inte särskilt våldsam eller blodig men det kompenserar den istället med vackra kvinnor, en otrolig atmosfär och filmsekvenser som stannar kvar i huvudet. Inledningsscenen där Brigitte Lahaie och Franca Maï dansar på en bro till musiken från en grammofon och när Lahaie, endast iklädd en svart kåpa, svingar en lie är fantastiska. Detta bör ses av alla som har ett intresse för bra film. Fascination är verkligen fascinerande!

                                         Inledningen till Fascination

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar