The Deadly Bees (1967)

Popstjärnan Vicki Robbins är utbränd och kollapsar under en inspelning av sin nya musikvideo. Doktorn rekommenderar tre veckors vila och skickar henne till en av sina kollegor Ralph Hargrove på ön Seagull Island för att hon ska återfå sina krafter. Det blir dock allt annat än avkopplande då en galen biodlare skapat en svärm med mördarbin som terroriserar människorna på ön.

”This bee is not only twice as big, but leathal.”

The Deadly Bees eller Mordgalen som är den smått genialiska svenska titeln (hur i helvete kan någon vara mordgalen?!) anses vara den första film som gjorts med mördarbin i centrum. Argsinta bin har väl aldrig tillhört de mest skrämmande varelser som släppts lösa på film och även fast de är ettriga som fan är de ju inte direkt skräckinjagande. Det är (bi)lliga specialeffekter, men tidstypiska sådana och jag kan inte annat än att tycka att de är tjusiga och kreativa i all sin enkelhet. Resultaten av de dödliga stingen ser däremot ganska imponerande ut och känns inte alls särskilt förlegade. Även fast biattackerna inte är det minsta chockerande är de med tanke på filmens korta speltid ganska många och de avlöser varandra med jämna mellanrum. Så fort vi ser den anonyma biodlaren släppa iväg sina mördarbin vet vi att någon kommer att råka illa ut. Regissören Freddie Francis lyckas få till ett bra flyt och även fast historien (bi)tvis haltar något hinner det aldrig kännas långtråkigt eller utdraget. Vissa kameraåkningar är dessutom väldigt effektiva och ger The Deadly Bees en bra nerv under spänningsmomenten. Om man har ögonen med sig hinner man skymta en ung Ron Wood i ett tidigt uppträdande i hans dåvarande band The Birds när de framför ”It’s not what I need you for”.

The Deadly Bees är en brittisk skapelse som bör tilltala alla som gillar de tidstypiska filmerna i stil med de som Hammer Film släppte i en rasande fart under femtio- och sextiotalet. Omgivningarna och stämningen är snarlik och från början var det tänkt att de båda biodlarna skulle spelas av Boris Karloff och Christopher Lee. The Deadly Bees är en humorbefriad historia som tar sig själv på största allvar. Skådespelarna spelar över och beter sig orealistiskt och överdramatiskt men det är en charmig skapelse som är perfekt att inleda en regning dag med. The Deadly Bees är långt ifrån ett mästerverk men den förtjänar definitivt ett högre betyg än det den har fått på imdb. Är man en älskare av djurskräck bör man inte missa detta tidiga exempel på när ilskna bin slår tillbaka mot människan, om inte så klarar man sig utan.