Muffy bjuder in nio av sina gymnasiekamrater till sina föräldrars lyxhus ute på en ö för att fira 1 april. Vännerna tar färjan över, den enda färja som går under hela helgen. När det är dags att lägga till skadas en av killarna allvarligt och blir körd tillbaka till fastlandet med ilfart. Resten av sällskapet får order av polisen att stanna kvar och ta det easy breazy och inte hitta på några rackartyg. Opåverkade av vad som nyss inträffat drar de igång och roar sig. De blir utsatta för skojiga aprilskämt och har vilda diskussioner om vad de ska göra efter plugget. Det roliga får snart ett abrupt slut då en efter en försvinner och dyker upp mördade. Panik uppstår och ingen vågar lita på någon annan än sig själv.
April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill
Jag har vaga minnen av att jag gillade April Fool’s Day ända fram till det fjantiga slutet senast jag såg filmen. Den har dock haft någon form av inverkan på mig då jag än idag, säkert 15 år senare, fortfarande kommer ihåg slutet lika starkt som om jag såg den igår.
Även fast filmens baksida stolt skriver att det är producenterna till Friday the 13th Part III, Friday the 13th Part IV: The Final Chapter och Friday the 13th Part V: A New Beginning som ligger bakom filmen är detta något helt annat. Jag älskar Friday the 13th-filmerna och de är anledningen till min kärlek till skräckfilmen idag. April Fool’s Day ser på pappret ut som vilken slasherfilm som helst från 1980-talet men där tar likheterna slut. Det är en utstuderad och ganska så smart film i klassisk Agatha Christie manér. En efter en försvinner ungdomarna och tack vare filmens tema är det svårt att veta om de råkat ut för ett aprilskämt eller om det är på allvar, vilket är ett smart drag för att vara en film från den eran. Dialogen är över medel och det är kul att återse Amy Steel, favoriten från Friday the 13th Part 2 och Thomas F. Wilson från Back to the Future-trilogin. April Fool’s Day ger mig återigen en påminnelse om att det är dags att se regissören Fred Waltons debutfilm When a Stranger Calls. Ännu mer nu när han bevisat att han är rätt man till att bygga upp snygga scener och en skön atmosfär i April Fool’s Day. Tillbaka till filmens slutkläm igen som är något av en smaksak. Jag tycker fortfarande att det drar ner filmen några snäpp men uppenbarligen finns det tittare där ute som gillar det. Gör dig själv en tjänst och burra ner dig i soffan denna mörkrets årstid och ta en titt på April Fool’s Day. Det är inget mästerverk men en trevlig bagatell och tillbakablick till ett årtionde då allt var annorlunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar