tisdag 28 oktober 2014

The Incredible Shrinking Man (1957)




Under en semesterdag ute till havs förändras Scott Carey och hans fru Louises liv för alltid. En mystisk dimma omfamnar deras båt och sex månader senare upptäcker Scott att någonting inte står rätt till. Han tappar vikt och är inte längre lika lång som han har varit sedan han var sjutton år gammal. Doktorerna är förbryllade och för varje dag som går krymper Scott 3,3 millimeter samtidigt som världen runt omkring honom bara växer…

”People don’t get shorter, Mr Carey. They just don’t get shorter.”

Richard Mathesons böcker har jag inte haft någon relation till förrän jag för något år sedan läste hans fantastiska roman I Am Legend. Däremot har jag sett fasligt många filmer som bygger på hans texter eller som han skrivit manus till. Majoriteten av dessa är höjdarfilmer och flera av dem är skapelser som jag återkommer till med jämna mellanrum. När jag gick igenom mitt bibliotek i sökandet efter någonting annat än Stephen King så upptäckte jag att jag hade en bok till av Matheson i samlingen. I den klassiska svenska bokserien Kalla Kårar står det inte på bokryggarna vilka författarna är utan bara en inbjudande svensk översättning av originaltiteln. När jag granskade dem närmare hittade jag ett omslag som var omöjligt att inte bli förtjust i. Titeln var Spindeln och i diffusa bokstäver stod namnet Richard Matheson. Jag började genast läsa The Shrinking Man.

“I felt puny and absurd, a ludicrous midget. Easy enough to talk of soul and spirit and existential worth, but not when you're three feet tall. I loathed myself, our home, the caricature my life with Lou had become. I had to get out. I had to get away.”

Mathesons bok är precis som I Am Legend en fantastisk roman som trots sitt omslag inte är en skräckinjagande berättelse om gigantiska monster och isande skräck. Inslagen finns men The Shrinking Man är en tänkvärd historia om rädslan att inte kännas till, utanförskap och en sorgsen berättelse om ensamhet i en värld man inte längre passar in i. Ett av bokens bästa partier är när Scott, med sin frus gråtdrypande tillåtelse, spenderar en natt tillsammans med en kvinna i samma storlek som jobbar på en cirkus för att få känna intim närhet med en annan kvinna en sista gång. Det är inte lika känsloladdat i filmen och ett av de största känsloelementen, parets dotter, är inte inkluderad i adaptionen men trots detta så är filmatiseringen som la till Incredible i titeln, nästan lika bra. Boken hoppar från nu- till dåtid medan filmen håller en linjär berättarstil. Med tanke på historiens tema så skulle det lätt ha kunnat bli pannkaka av allt men The Incredible Shrinking Man är en allvarsam berättelse om en man som bokstavligen kämpar för sitt liv i en hemmiljö där vardagliga ting förvandlas till dödsfällor. Han är totalt utlämnad åt samhället, doktorer och sin egen fru, vars medlidande driver dem allt längre bort ifrån varandra. För att vara nästan sextio år gammal så är specialeffekterna otroliga. Några av dem känns så klart förlegade men i det stora hela så håller de flesta förvånansvärt bra än idag. Fighterna med katten och framförallt spindeln är klass a underhållning och spindelns första entré får mig att rysa härligt i hela kroppen. The Incredible Shrinking Man är en annorlunda överlevnadsfilm, lite som en omvänd Gullivers Resor, med en övertygande Grant Williams i huvudrollen. The Incredible Shrinking Man är en av de bästa science fiction filmerna från femtiotalet, bara du inte förväntar dig en skapelse i stil med Tarantula eller Earth vs the Spider.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar