A Bay of Blood (1971)

Den rullstolsbundna grevinnan Federica Donati blir brutalt mördad av sin make Filippo som vill bli ensam ägare av hennes förmögenhet. Filippo blir i sin tur kort därefter själv mördad av en okänd gärningsman. Det visar sig att familj, vänner, grannar och en fastighetsmäklare alla önskade livet ur henne och nu vill ta del av grevinnans ägor. Några olyckligt lottade ungdomar strosar ovetandes runt på ägorna och faller även de offer för mördaren som en efter en tar livet av de giriga spekulanterna.

Mario Bava är en av mina favoritregissörer. Han i princip skapade hela giallogenren med sin The Evil Eye och Blood and Black Lace. Med A Bay of Blood drog han sitt strå till stacken när det kommer till slasherfilm och många anser att han är urfadern till dagens filmer som faller i kategorin. Det är kanske inte helt sant då det funnits tidigare exempel på de båda genrerna som Arne Mattssons Mannekäng i Rött (recension HÄR) och Alfred Hitchcocks Psycho (recension HÄR) men om han inte skapade genrerna finslipade han i alla fall dom till perfektion och lade grunden för hur de sedan skulle komma att se ut.

A Bay of Blood går under en hel drös alternativa titlar där de vanligaste är Carnage och Twitch of the Death Nerve. Filmen går även under namnet The Last House on the Left Part II, vilket är helt uppåt väggen då A Bay of Blood släpptes ett år tidigare än The Last House on the Left. Med A Bay of Blood blandar Bava giallon men slasherfilm på ett mycket imponerade sätt. Filmen har ett grymt snyggt kameraarbete och det är inte svårt att begripa varför Friday the 13th Part 2 valde att rakt av kopiera två av de grafiska morden 10 år senare. Miljöerna är också liknande de i Friday the 13th serien och det märks att filmerna tagit stor inspiration från A Bay of Blood. Den sköna musiken är signerad Stelvio Cipriani, en kompositör som har över 200 filmsoundtrack på sitt CV och den passar perfekt med de tacksamma miljöerna. Det är svårt att hänga med i den nästintill ohörbara dialogen på Image Entertainments släpp av filmen. Idag har ni få lyckliga satar som inte sett filmen tidigare dock möjligheten att inhandla Njutafilms svensktextade dvdsläpp där ni slipper att spetsa öronen för att följa konversationerna. Att man inte hänger med i dialogen spelar egentligen ingen större roll då A Bay of Blood är en fröjd för ögat och de 84 minuterna springer iväg. Förutom Bavas kompetenta regi får vi se vackra kvinnor med mer eller mindre kläder på sig och uppfinningsrika och minnesvärda mord. Karaktärerna är alla perfekta för filmen och dessutom får vi se en spåkvinna som ser ut precis som Marc Bolan. Tydligen var A Bay of Blood Mario Bavas favorit bland sina filmer och det är inte svårt att förstå. Inte nog med att det är en av regissörens bästa filmer, det är dessutom en av de bästa slasherfilmer som gjorts. Och slutet är fullkomligt lysande!