Sam och några kollegor från Presage Paper ska åka på jobbutflykt. Under bussfärden får Sam en vision om hur en bro kollapsar och dödar alla ombord. Panikslagen försöker han få alla att lämna bussen och på så sätt undkomma en säker bortgång. Visst sker det precis så som Sam förutsett och åtta av dem överlever katastrofen. Det blir en tuff tid för de överlevande då döden väntar bakom varje hörn. Döden gillar inte att bli lurad.
Final Destination 5 är precis samma film igen som de fyra föregående men det är ju inte historien som får oss att vilja titta på Final Destination 5, eller hur? Storyn om att man inte kan lura döden utan dör i slutändan iallafall är en bra idé och just det som gjorde den första filmen så bra. Nu, fyra filmer senare, bryr vi oss inte längre. Det enda vi är intresserade av är att se så många personer som möjligt dö som flugor på finurliga sätt. Det är precis vad de gör och det är riktigt underhållande. Filmmakarna måste verkligen ha haft det kul när de funderade ut hur dom skulle ta livet av karaktärerna och denna gång har det minsann inte snålats på filmens budget. Inledningen är riktigt spännande och bra utförd och sen är det fullt ös framåt. Det finns potentiella olyckor överallt och det är ett koncept som fungerar varje gång. Självklart så behöver du inte ha sett de andra filmerna för att fatta galoppen men det skadar inte då det finns en hel del blinkningar till de tidigare kapitlen, om du är uppmärksam. Tony ”Candyman” Todd dyker upp igen som killen som varnar de stackars ungdomarna. David Koechner, från världens roligaste film Anchorman, gästspelar också i en ganska så meningslös biroll som högsta hönset på företaget Presage Paper. Vid sidan om Saw är nog Final Destination-filmerna det mest populära som har hänt skräckfilmen på 2000-talet. Final Destination 5 är ren underhållning. Poppa lite popcorn, drick ett 6-pack, stäng av hjärnan och bara njut. Så här kul har jag inte haft på länge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar