Lovely Molly (2011)

Efter att Molly och Tim har gift sig så flyttar paret in i Mollys avlidna föräldrars gamla hus. Tim spenderar mycket tid på vägarna som lastbilschaufför och ensamheten i det knarriga huset gör Molly allt mer paranoid och skräckslagen. Mollys trasiga förflutna hemsöker henne och trots att huset är larmat så vaknar hon varje natt med känslan av att någon gömmer sig i mörkret. Minnesluckor och missbruk gör sig återigen påminda och maken vet inte hur han ska ställa sig till Mollys alltmer förvärrade tillstånd. För varje dag som går är Molly än mer övertygad om att ”han” är tillbaka igen och ”han” vill alla i Mollys närhet illa, inklusive henne själv.

”Something is wrong with me. I’m feeling something, someone. Someone that couldn’t possibly be here anymore.”

Eduardo Sánchez är mannen som tillsammans med Daniel Myrick satte found footage/mockumentär genren på kartan igen genom att skrämma slag på biopubliken med The Blair Witch Project för femton år sedan. En genre som sedan dess vägrar att sluta existera och tur är väl det då det är en genre jag verkligen uppskattar, även fast mycket av det är skit. Jag har bara sett två av Sánches filmer (om Altered kan ni läsa här) och bidraget till V/H/S/2 tidigare men de gillar jag skarpt. Lovely Molly har jag inte läst eller hört någonting om tidigare utan av ren tur så plockade jag upp den på måfå bland Njutafilms titlar. Tur var väl det då Lovely Molly visades vara en av årets mest intressanta upplevelser.

”I love her but I just don’t know how to help her.”

Till en början verkar Lovely Molly vara ytterligare en found footage rulle men ganska snabbt så bli de skakiga kamerainslagen endast fragmentariska bidrag till historien. Filmen inleds med en förtvivlad Molly som sitter med en kniv mot sin strupe och i nästa stund gör den totala motpolen entré när vi får följa med på Tim och Mollys bröllop. Ganska så snart förvandlas Lovely Molly till en pyrande psykologisk rysare med Mollys mentala kollaps i centrum. Skådespeleriet är väldigt bra och trion Gretchen Lodge, Alexandra Holden och Johnny Lewis (som dog under tragiska omständigheter i september 2012) är otroligt övertygande i sina roller. Lovely Molly är en väldigt speciell film som inte faller alla i smaken men ju mer jag tänker på den, desto bättre tycker jag att den är, sista halvtimmen är sanslöst bra! Det finns vissa sekvenser som är förbannat skickligt utförda och Lovely Molly är ytterligare ett bevis på att Sánchez är en väldigt intressant och pålitlig regissör som får alldeles för lite uppmärksamhet. Det är många konstiga situationer som utspelar sig under filmens lopp och även fast jag klurade ut grundproblematiken ganska så snabbt så känns det som om att Lovely Molly är en film som man behöver se flera gånger. Min enda invändning är att jag hade önskat att den vore lite läskigare, men man kan inte få allt här i världen och när en film är så pass bra som Lovely Molly så är detta petitesser. För er som vill se en lite mer annorlunda rysare så är Lovely Molly varmt rekommenderad.