World War Z (2013)

En dödlig smitta bryter ut och infekterar alla som kommer i kontakt med den inom loppet av några sekunder. Rapporter från hela världen väller in och de säger alla samma sak – jorden håller på att gå under. Den före detta FN-soldaten Gerry Lane återkallas till sin tjänst för att tillsammans med doktor Fassbach hitta ett botemedel mot smittan. Detta är ingenting som Gerry är särskilt sugen på att göra men i utbyte mot att hans familj får stanna i säkerhet på ett fartyg utanför New York går han med på att göra en sista insats för mänskligheten. Spåren till det första dokumenterade utbrottet leder till Korea men väl där leder spåren vidare till Israel. Tiden är knapp och samtidigt som Gerry letar med ljus och lyckta i världens alla hörn efter ett möjligt vaccin, förvandlas världen omkring honom till en krigszon.

”Mother Nature is a serial killer. No one's better, or more creative. Like all serial killers, she can't help but have the urge to get caught or what good would all those brilliant crimes do if no one takes the credit? So she leaves crumbs. Now the hard part, is seeing the crumbs, the clues there. Sometimes it's in your thoughts where the most brutal part of a virus is. Turns out to be the chink in its armor. And she loves disguising her weaknesses as strengths. She's a bitch.”

Jag var oerhört skeptisk till den nya storbudgetzombierullen World War Z och hade inte en tanke på att skriva någonting alls om den. Ibland blir det dock inte som man har tänkt sig, jag blev positivt överraskad. World War Z visade sig vara en Hollywoodskapelse som faktiskt höll mitt intresse uppe under de två timmarna.

World War Z bygger på boken med samma namn av Max Brooks. Enligt dem som har läst den är filmatiseringen någonting helt annat och de flesta tycker inte att filmen är någonting att hurra för. Jag inte har läst förlagan och har ingenting att jämföra med och då är det lättare att ta filmen för vad den är – apokalyptisk zombieunderhållning med en tokhög budget. Brad Pitt spelar huvudrollen och är nog den största anledningen till att ”vanligt” folk rusade till biograferna. Pitt gör det han brukar göra och han gör det bra, varken mer eller mindre. Regissören Marc Foster som har regisserat allt från tunga dramafilmer som Monster’s Ball till en av de sämsta James Bond rullarna lyckas med World War Z att skapa en för det mesta intensiv och spännande överlevnadsthriller. De första trettio minuterna är, även fast vi har sett liknande scenario tidigare, olidligt spännande och maten jag hade framför mig hann bli kall under tiden. Efter det får vi en välbehövd paus för att andas ut. Tyvärr blir det aldrig lika intensivt eller bra igen även fast det uppstår svettiga partier med jämna mellanrum under filmens gång.

World War Z innehåller mycket action och pang-pang men det blir aldrig särskilt grafiskt eller våldsamt, vilket är lite synd – det är ju en zombiefilm! Hela filmen är en lång transportsträcka som skulle säkert ha fungerat alldeles utmärkt som en tv-serie på åtta-tio avsnitt men som film skulle den tjänat på att kortas ner en halvtimme. Den nya vågen av zombiefilmer som Danny Boyle drog igång för mer än tio år sedan med de snabba och aggressiva levande döda är på gott och ont. Jag tycker väldigt mycket om 28 Days Later och dess uppföljare men jag har och kommer nog alltid att föredra mina zombies som långsamma monster. I World War Z fungerar zombieuppgraderingen dock alldeles utmärkt och de blixtersnabba och ultraaggressiva monstren känns verkligen livsfarliga. Det är ingen hejd på dem när de slänger sig ut från höjder eller bankar deras döda skallar mot alla de hinder de stöter på. Jag kom på mig själv med att nynna på Chris de Burgh’s episka låt Crusader från plattan med samma namn när Jerusalem blir överrumplad av levande döda – "Jerusalem is lost" får en helt ny innebörd. Trots att filmskaparna missade att använda Chris de Burgh’s finfina låt under anfallet innehåller World War Z väldigt effektiv domedagsosande musik som faktiskt får filmen att stundtals kännas lite ruggig. World War Z är inget mästerverk eller en fräsch nystart för zombiefilmsgenren men det är en helt okej tidsdödare. Jag varken pillade på min mobil eller tog en massa onödiga pauser under filmtittandet och det tillhör inte vanligheterna när jag tittar på dagens skapelser från Hollywood. Det är ett bra betyg.