Grabbers (2012)

Någonting från rymden landar i vattnet utanför den sömniga irländska ön Erin Island. En båtbesättning försvinner spårlöst och döda valar med sargade kroppar spolas i land. En fiskare fångar något i sitt nät och tar med det hem. Snart börjar flera av öns befolkning att försvinna och orsaken visar sig vara monster från yttre rymden som livnär sig på vatten och blod. Öns ordningsman, den alkoholiserade Ciarán O’Shea, kommer underfund med att utomjordingarna avskyr alkohol och att i tillräckligt stora mängder tar det livet av dom. Det finns bara ett sätt att rädda ön från att bli övertagen av utomjordingar - att gå till den lokala puben och supa skallen av sig.

”What’s Smith got to do with your raging alcoholism? I’m not a raging alcoholic, I’m a social drinker.”

När jag först hörde talas om Grabbers för några månader sedan tyckte jag att det var konstigt att ingen kommit på idén tidigare, den är ju genialisk. Om man nu kan kalla en monsterfilm för nyskapande så är Grabbers det. Filmen lyckas förena den ofta fallerande kombinationen komedi och skräckfilm och gör det med ett strålande resultat. Många gånger skrattade jag och min polare så intensivt att tårar rullade ner på våra annars snustorra kinder. Scenen där de ska välja vapen (I have a nailgun and a board with a nail in it) är bland det roligaste jag tagit del av på väldigt länge. Det är första filmen jag sett där det lönar sig att vara dyngfull och där hjältarna består av alkoholister och debutantdrickare. Grabbers riktigt osar skaparglädje och kärlek för genren och det smittar av sig på tittaren. Dessutom ser skapelserna förbannat imponerande ut, trots användandet av CGI. Omgivningarna är vackra och de slibbiga bläckfiskliknande monstren passar som handen i handsken. Grabbers är inte särskilt blodig eller våldsam, även om vi får se ett avslitet huvud här och där men det är en charmig skapelse med glimten i ögat. Den irländska accenten är inte den lättaste att hänga med i och det gör ju inte saken bättre att de flesta karaktärerna är fulla som kastruller men det förhöjer enbart underhållningsvärdet. Grabbers är en perfekt film för förfesten eller dagen efter och jag har inte haft så här kul sedan jag såg Eight Legged Freaks. Grabbers förtjänar definitivt en plats i filmhyllan.