Bug (1975)

En jordbävning drabbar en liten stad i Kalifornien och befolkningen irrar runt i eftersviterna av katastrofen för att finna sina nära och kära. Plötsligt bryter bränder ut i utkanten av staden och det visar sig att jordskalvet väckt någonting till liv. Argsinta kackerlacksliknande småkryp som får namnet Firebugs krälar upp från sprickorna i marken. Insekterna är blinda men livsfarliga. De har förmågan att kunna starta bränder och verkar vara stört omöjliga att ta livet av. Hoppet om att förhindra att hela staden sätts i brand ligger i händerna hos professor James Parmiter som är expert på småkryp men när hans fru omkommer låter han sorgen ta över. James isolerar sig i en stuga i utkanten av staden, odlar skägg och är fast besluten att skapa en ny art av krypen. Resultatet blir förödande.

”But their legs are designed for running. You know, they should go like lightning but they can hardly walk. What puzzles me is how they get from one place to another to start the fires. They can’t fly. It’s goddamn strange.”

Småkrypsfilmen Bug som fick den fräcka titeln Det Får Inte Vara Sant i Sverige blev den kultförklarade regissören, skådespelaren, producenten och manusförfattaren William Castle’s sista film. Han stod som producent och manusförfattare och historien bygger på boken The Hephaestus Plague av Thomas Page. Regissören är Jeannot Szwarc som tre år senare regisserade uppföljaren till Steven Spielberg's dundersuccé Jaws. Castle som var känd för att skrämma biopubliken lite extra under sina föreställningar ville denna gång installera borstar vid biofåtöljerna som skulle stryka publiken under de mer skrämmande scenerna men tyvärr blev det aldrig så.

”I’ve gone too far.”

Det är ingen hemlighet att jag har en svag punkt för filmer från sjuttiotalet som involverar argsinta djur i alla dess former och storlekar och när de dessutom utspelar sig i dammiga ökenlandskap är det ännu bättre. Jag har gudskelov fortfarande en del titlar kvar att bocka av och det känns skönt, de görs helt enkelt inte på detta viset längre. Bug är en sådan film och den återsläpptes nyligen av Paramount i samma utgåva som de släppte för snart tio år sedan så jag passade på att beställa ett exemplar. Bug berättar en helt fantastisk historia, jag menar hur kan det vara möjligt att det finns människor där ute som inte tilltalas av en film där insekter sätter fyr på sig själva och sin omgivning, färdas i avgasrör och livnär sig på aska. Bug är en otroligt underhållande rulle i sann PG anda med sparsamt äckelpäckel men med en dyster och hopplös stämning rakt igenom. Det är en cool historia med uppfinningsrika attacksekvenser och en lite otippad vändning halvvägs in i filmen. Till en början följer Bug mallarna i både sin historia och karaktärer men sedan tar filmen en mörkare inriktning och den är väl lite av en smaksak. Jag gillade den skarpt och hela slutspurten är briljant. Det sköna och sparsamma elektroniska soundtracket är passande och karaktären James Parmiters sönderfall är trovärdigt utfört av skådespelaren Bradford Dillman. Filmens tagline beskriver Bug klockrent: ”They Look Like Rocks...Possess A High Intelligence...Have No Eyes...And Eat Ashes...They Travel In Your Car Exhaust...They Make Fire...They Kill.” Det kunde lätt ha blivit fjantigt men istället lyckas filmmakarna skapa en tät naturen-slår-tillbaka historia som inte liknar de flesta av sina kollegor. Bug är en film som bör tilltala alla som gillar liknande filmer från årtiondet som t.ex. den lysande Kingdom of the Spiders. Så vad väntar ni på? Surfa in på närmaste internetbutik och beställ ett exemplar!